Varje år utförs cirka 600 000 bråckoperationer i USA, enligt Society of American Gastrointestinal Endoscopic Surgeons (SAGES). Traditionellt gjorde kirurgerna ett långt snitt i ljumsken under bråckoperationen, vilket innebar smärta och en längre återhämtningstid för patienten.
Numera blir nät av syntetiska material, som polypropylen, allt vanligare vid bråckreparation. Icke resorberbara stygn och starkt nät hjälper patienter att läka snabbare och komma tillbaka till arbetet tidigare.
Allt material som förs in i kroppen kan dock orsaka komplikationer, och i vissa fall kan nätet behöva tas bort senare.
Ljumsksepsis kan utvecklas till följd av infekterat nät, och därför påbörjar läkarna ofta en antibiotikabehandling före bråckoperationen som förebyggande åtgärd. Antibiotika ges antingen via munnen eller genom intravenös droppe en timme före ingreppet och avbryts efter 24 timmar, såvida ingen aktiv infektion påträffades under operationen.
En djupt sittande infektion kan leda till kronisk ljumsksepsis, och då krävs borttagning av nätet för att problemet ska kunna lösas. När nätet tas upp uppstår en försvagning på reparationsstället, vilket ökar risken för ett nytt bråck.
Forskare vid institutionen för akademisk kirurgi på St. James's University Hospital i Leeds, England, granskade alla patienter som fått sitt nät borttaget på grund av sepsis under en åttaårsperiod, med särskilt fokus på de som drabbats av bråckrecidiv och kronisk ljumsksmärta.
Protesnät hade använts för att reparera 2 139 ljumskbråck, och patienter vars nät togs bort efter infektion följdes upp. Fjorton patienter hade en djupt sittande sårinfektion, och nätet måste tas bort för att sepsisen skulle läka. Inga komplikationer uppstod under borttagningarna.
Efter en medianuppföljning på 44 månader hade två patienter fått recidiv, men helt utan symtom. Ingen av patienterna rapporterade ljumsksmärta.
Bråckrecidiv är alltså ovanligt efter borttagning av nät på grund av kronisk ljumsksepsis. Det tyder på att framgången hos en nätreparation möjligen beror på hur väl bukväggen reagerar på protesmaterialet i nätet, snarare än på nätets fysiska närvaro.
Forskarna drog slutsatsen att vid en djupt sittande infektion är omedelbar borttagning av nätet nödvändig för att kunna lösa en kronisk ljumsksepsis.
Ett peristomalt bråck kan utvecklas efter en kolostomi eller ileostomi och orsakar en förstoring av öppningen i bukväggen där kroppens avfallsprodukter leds ut. Denna förstoring kan göra att bukinnehåll tränger fram längs stomiens plats – en konstgjord öppning som skapas i bukväggen vid dessa ingrepp.
Att placera nät runt en stoma ökar risken för kontaminering från bakterier vid stomien.
Det finns också risk för att nätet placeras för åtstramat runt tarmen där den lämnar buken, vilket kan hindra tarminnehållet från att tömmas ordentligt genom stomien efter operationen. Om stomien ligger an mot nätet kan nätet med tiden erodera in i tarmväggen, vilket gör att nätet måste tas bort.
Placeras nätet däremot för löst runt stomien kanske bråckdefekten inte stängs helt, och då kan ett nytt bråck uppstå.
Kontakta läkare om du efter en bråckoperation med nät får feber, rodnad, svullnad, värme eller ökad smärta i operationsområdet, eller om du upplever andra tecken på infektion. Tidig behandling kan ofta förhindra att nätet behöver tas bort och minska risken för allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online