1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Ventral Hernia: Typer, Symtom, Diagnostik och Behandlingsalternativ

En ventral hernia är ett defekt i bukmuskulaturen på mittlinjen (främre buk) som tillåter peritoneala innehåll (tarm, omentum) att truda ut. Den omfattar flera undertyper baserat på läge.

Klassificering efter Läge

  • Epigastrisk hernia: Mittlinjen mellan xifoideus och navel; preperitonealt fett vanligt; ofta små, multipel.
  • Navelhernia: Vid naveln; vanligt hos spädbarn (förslutning av navelring), vuxna (fetma, multiparitet, ascites).
  • Incisionshernia: Vid tidigare operationssår; 10–20 % av laparotomier; riskfaktorer: infektion, fetma, steroider, KOL, dålig teknik.
  • Spigeliansk hernia: Längs semilunarlinjen (lateralis rectus vagina); sällsynt; hög inkarcerationsrisk.
  • Parastomahernia: Runt stom; tekniskt ventral.

Klinisk Bild

  • Synlig/återförbar utbuktning vid platsen, förvärras vid Valsalva, stående.
  • Smärta/besvär (dumt, brännande) – särskilt vid ansträngning.
  • Inkarcerering: icke-återförbar, öm, obstructiva symtom (illamående, kräkningar, distension).
  • Strangulering: Iskemisk tarm – intensiv smärta, erytem, feber, leukocytos – akut kirurgi.

Diagnostik

  • Klinisk undersökning (liggande/stående, Valsalva).
  • Buk-CT med Valsalva – guldstandard för storlek, innehåll, planering.
  • Ultraljud (dynamiskt, ingen strålning) – användbart för små/recidiverande hernier.

Behandling

MetodIndikationer
AvvaknandeAsymptomatisk, liten, låg operationsrisk; patientpreferens.
Herniarem/BandageTillfällig lindring; inte kurativ; risk för hudskador.
Kirurgisk ReparationSymptomatisk, växande, inkarcerationsrisk, patientval.

Kirurgiska Tekniker

  • Öppen vs. Laparoskopisk/Robotassisterad: Mindre invasiv mindre smärta, snabbare återhämtning, lägre sårinfektion; öppen för komplex/förlust av domän.
  • Nätförstärkning: Standard (minskar recidiv 50–75 % vs. sutur). Syntetisk (polypropylen, polyester) eller biologisk (kontaminerade fält).
  • Komponentseparation: För stora defekter (förlust av domän) – medialiserar rectusmuskler.

Resultat

  • Recidiv: 1–5 % (nät) vs. 10–20 % (sutur); högre vid kontaminerade, fetma, rökare.
  • Kronisk smärta: 5–10 % (neuropatisk, nätrelaterad).

Delat beslutsfattande balanserar herniegenskaper, patientfaktorer och kirurgens expertis.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online