Det kan vara svårt att skilja på implantationsblödning och en vanlig mens, eftersom de på många sätt liknar varandra. Båda innebär blödning från underlivet, och båda kan komma ungefär när du väntar din mens. Här går vi igenom de viktigaste skillnaderna så att du lättare kan avgöra vilken typ av blödning du upplever.
En implantationsblödning uppstår när det befruktade äglet fäster i livmoderns slemhinna. Det sker hos en del gravida tidigt i graviditeten och är oftast helt ofarlig.
Tidpunkt: Implantationsblödningen kommer vanligtvis några dagar före den förväntade mensens, oftast mellan 6 och 12 dagar efter ägglossningen.
Färg: Blödningen är ofta ljusrosa eller brunaktig, till skillnad från mensblodets klarare röda färg.
Konsistens: Flödet är mycket sparsamt och uppträder oftast som små fläckar eller streck snarare än ett verkligt flöde.
Varaktighet: En implantationsblödning pågår vanligtvis bara några timmar upp till ett par dagar – betydligt kortare tid än en mens.
Samtidiga symtom: Lätt kramp kan förekomma, men den är oftast mildare än vanliga mensvärk. Vissa märker inga symtom alls.
Mensen är en del av menstruationscykeln och uppstår när livmoderslemhinnan stöts bort eftersom ingen graviditet har inträtt.
Tidpunkt: Mensen kommer normalt var 21–35:e dag, beroende på cykellängd, och styrs av hormonförändringarna kring ägglossningen.
Färg: Menstruationsblodet är oftast mörkrött eller rödbrunt, särskilt i början och slutet av mensen.
Konsistens: Flödet kan variera från lätt till kraftigt, både mellan olika personer och mellan olika cykler.
Varaktighet: En mens varar vanligtvis i 3–7 dagar.
Samtidiga symtom: Mensen kan åtföljas av värk, humörförändringar, uppblåsthet, ömma bröst och andra PMS-besvär.
Om blödningen var ljusrosa och pågick i hela fem dagar ligger den närmare gränsen mellan de två. En klassisk implantationsblödning brukar vara kortare, men variationer förekommer. Om blödningen samtidigt var mycket sparsam och åtföljdes av lindrig kramp kan det ändå tyda på implantation – men det enda sättet att veta säkert är att testa.
Det säkraste sättet att få svar är att göra ett graviditetstest. Ett test kan oftast ge tillförlitligt svar från den dag mensen förväntas komma, eller några dagar tidigare med känsliga tester. Om testet blir negativt men mensen uteblir kan du testa igen efter några dagar.
Kontakta alltid en vårdcentral eller barnmorskemottagning om du har kraftiga smärtor, ovanligt kraftig blödning, yrsel eller andra symtom som oroar dig. Vid misstanke om graviditet kan en barnmorska även ge dig råd om fortsatt kontroll och vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online