CABG-kirurgi hos rökare: Kandidatur, risker och imperativet att sluta

Koronarartär bypassoperation och tobaksanvändning

Rökning är den enskilt mest modifierbara riskfaktorn för koronär hjärtsjukdom (KHS) och en stor prediktor för perioperativa komplikationer. Aktivt rökande är dock inte en absolut kontraindikation för CABG. Kandidatur bedöms individuellt.

Riskförstärkning hos rökare

Komplikation	Relativ risk (vs. aldrig-rökare)
Bröstbenssårinfektion / dehisens	2–4×
Lungkomplikationer (pneumoni, förlängd ventilation)	2–3×
Bypassokklusion (tidig & sen)	1,5–2× (venabypass)
Myokardinfarkt / död (30-dagar)	1,3–1,8×
Långsiktig dödlighet	Signifikant högre vid fortsatt rökning

Preoperativ optimering

Minst 4–8 veckor rökstopp: Återställer ciliare funktion, förbättrar immunsvar, minskar karboxyhemoglobin. Även 48 timmar sänker CO/Hb.
Farmakoterapi: Vareniclin, bupropion, NRT – starta pre-operativt.
Beteendestöd: Rådgivning, sluta-rök-linjer, textprogram.
Objektiv verifiering: Utandat CO <10 ppm eller kotinin-test.

Om oförmöga att sluta preoperativt

Operation kan ske om KHS-svårighetsgrad (vänster huvudstam, 3-kärl, låg EF) överväger rökrisk.
Intensiv postoperativ övervakning: ICU, aggressiv lungtoalett, tidig extubationsprotokoll, strikt glykemisk kontroll, infektionssjukdoms-vaktsamhet.
Obligatoriskt inlagd rökstopp-program; uppföljningslänkning.

Delat beslutsfattande

Hjärtteamet (kirurg, kardiolog, anestesist, patient) väger: SYNTAX-score, fragilitet, komorbiditet, psychosocialt stöd och patientvärderingar. Att sluta röka är den mest påverkande "läkemedel" en operationskandidat kan ta.

Bypasskirurgi