Karpaltunnelsyndrom (KTS) komprimerar mediannerven vid handleden, vilket orsakar domning, kribbel och svaghet i tummen, peke-, långfinger och radial halva av ringfingret. Behandlingen eskaleras efter svårighetsgrad och svar.
- Handledsskena (neutralt läge): Först nattetid; heltid om svårt. Förhindrar handledsböjning/sträckning som ökar trycket i karpaltunneln. Förstahandsval vid milda, intermittenta symtom.
- NSAID (ibuprofen, naproxen): Måttlig antiinflammatorisk effekt; korttidsanvändning vid symptomutbrott. Ej sjukdomsmodifierande.
- Kortisoninjektion: Starka bevis för tillfällig lindring (veckor till månader). Begränsat till 2–3 injektioner per år för att undvika sena/nervskador. Diagnostisk och terapeutisk.
- Karpaltunnelrelease (öppen eller endoskopisk): Definitiv behandling vid refraktära eller allvarliga fall (tenaratrofi, konstant domning, axonalt förlust på NCS). >90% framgångsgrad; låg komplikationsrisk.
Tillägg och diagnostikbekräftelse
- Ergonomiska anpassningar (tangentbord/musposition, handledsstöd) och aktivitetsanpassning är avgörande genom hela processen.
- Nervledningsstudier (NCS) bekräftar diagnos, graderar svårighetsgrad och guidar kirurgisk remiss. Ej obligatoriskt för klassiska presentationer men värdefullt för atypiska fall.
- Ultraljud kan bedöma nervens tvärsnittsarea och dynamisk kompression.
Skenor + NSAID räcker ofta för mild KTS. Progressiva eller allvarliga symtom motiverar tidig kirurgisk utredning för att förhindra irreversibla nervskador.
