Estetisk kirurgi (kosmetisk kirurgi) formar om normal anatomi för att förbättra utseende. Till skillnad från rekonstruktiv kirurgi (återställer funktion/form efter sjukdom/trauma/medfödd anomali) är estetiska ingrepp valfria och inte medicinskt nödvändiga.
Vanliga ingrepp
- Ansiktslyft (Rhytidektomi): SMAS-plikation, hudredrapning, fettomplacering för undre ansikte/hals förnyelse.
- Rhinoplastik: Strukturär näsformning – estetisk och/eller funktionell (septoplastik).
- Bröstförstoring: Implantat (saline/silikon, glatt/texturerade) eller fetttransplantation; inframammär/periareolär/transaxillär tillvägagångssätt.
- Bröstlyft (Mastopexi): Hudexcisjon, vävnadsomformning, NAC-förflyttning för ptoskorrigering.
- Fettabsugning: Sugassisterad (SAL), kraftassisterad (PAL), ultraljud (UAL), laser (LAL) för lokaliserad fettlek.
- Abdominoplastik: Hud/fettexcisjon, rectusplikation, umbilikal transposition.
- Brasiliansk stjälplyft (BBL): Fettinsamlning → bearbetning → gluteal injektion. Högst mortalitetsrisk inom estetisk kirurgi – kräver board-certifierad kirurg med specifik utbildning.
- Blefaroplastik: Övre/undre ögonlock hud, fett, muskel justering.
- Ögonbrynslyft: Endoskopisk, koronal, temporal – lyft ögonbryn, minska rynkor.
- Hakaaugmentation: Implantat (silikon, Medpor) eller glidande genioplastik.
Icke-förhandlingsbara förutsättningar
- Board-certifiering (ABPS eller ekvivalent)
- Ackrediterad anläggning (AAAASF, AAAHC, Joint Commission)
- Grundlig informerat samtycke: risker, alternativ, begränsningar, revisionspolicy
- Psykologisk redohet bedömning
- Realistisk fotografisk simulering (inte garanti)
Estetisk kirurgi bär verkliga risker. Välj en kirurg vars dom du litar på implicit.
