Ögonlaser används för att korrigera synen hos personer som bär kontaktlinser eller glasögon och vill slippa beroendet av dem. Ingreppet har hjälpt miljontals människor världen över att uppnå skarpare syn utan hjälpmedel, men laserskirurgi är inte rätt lösning för alla. Här går vi igenom vilka synfel som kan korrigeras, vilka krav som ställs på patienten samt vilka risker och begränsningar du bör känna till innan du beslutar dig.
För att vara lämplig kandidat för ögonlaser bör du vara närsynt (myopi), översynt (hyperopi), ha astigmatism – det vill säga en ojämnt formad hornhinna – eller en kombination av dessa synfel. De vanligaste metoderna är LASIK, LASEK och PRK, och valet av teknik anpassas efter ditt specifika synfel och dina ögons förutsättningar.
Utöver själva synfelet undersöker ögonläkaren även hornhinnans tjocklek och hur dina pupiller vidgar sig i mörker. En för tunn hornhinna eller mycket stora pupiller kan påverka både möjligheten att opereras och vilket resultat du kan förvänta dig.
En grundläggande förutsättning för laserskirurgi är att din syn är stabil. Det innebär normalt att din synstyrka inte har förändrats nämnvärt under de senaste ett till två åren. Om din syn fluktuerar eller successivt försämras rekommenderas oftast att du väntar med operationen, eftersom ett ingrepp utfört på en instabil syn riskerar att ge ett sämre och kortvarigare resultat.
Som vid alla kirurgiska ingrepp finns det risker kopplade till ögonlaser. De vanligaste komplikationerna är överkorrigering eller underkorrigering, där synen antingen blir för starkt eller för svagt korrigerad. Andra möjliga biverkningar är bländningskänslighet, haloefekter runt ljuskällor, dubbelseende och torra ögon. De flesta besvär är övergående, men i sällsynta fall kan de bli bestående.
Du bör inte genomgå laserskirurgi om du har haft en allvarlig ögonsjukdom eller en ögonskada, exempelvis keratokonus, grön starr eller återkommande ögoninflammationer. Även vissa systemiska sjukdomar utgör hinder – kandidater med autoimmuna sjukdomar som lupus, hepatit eller Crohns sjukdom avråds normalt från ingreppet, eftersom dessa tillstånd kan försämra läkningen och öka risken för komplikationer. Graviditet och amning är ytterligare faktorer som brukar innebära att operationen skjuts upp.
Trots ett lyckat resultat kan laserskirurgi inte alltid helt befria patienten från glasögon. Vissa personer behöver fortfarande läsglasögon i äldre ålder, eftersom ålderssynthet (presbyopi) inte kan korrigeras med standardmetoder. Återhämtningstiden varierar dessutom från person till person – de flesta ser relativt bra redan efter några dagar, medan full stabilitet i synen kan ta flera månader att uppnå.
Konsultera alltid en legitimerad ögonläkare för en individuell bedömning. En noggrann förundersökning är det bästa sättet att ta reda på om ögonlaser är rätt alternativ just för dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online