1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Typer av skulderprotesoperationer

Skulderproteskirurgi är inte lika vanlig som höft- eller knäproteser, enligt American Academy of Orthopaedic Surgeons (AAOS), men den kan ge effektiv lindring vid flera smärtsamma tillstånd, exempelvis svår artros, komplexa frakturer eller skador på rotatormanschetten.

Skuldrarna har störst rörelseomfång av alla leder i kroppen. Vilken typ av skulderprotesoperation som passar dig beror på var tillståndet sitter och hur allvorligt det är, din ålder samt den fysiska aktivitetsnivå du realistiskt kan förvänta dig att klara efter operationen.

Det finns tre huvudtyper av skulderprotesoperationer: total skulderledsplastik, hemiarthroplastik och omvänd skulderledsplastik.

Total skulderledsplastik

Vid en total skulderprotes ersätts överarmsbenets (humerus) huvud med en metallkula, medan ledpannan i skulderbladet (glenoiden) ersätts med en plastskål. Kirurgen bearbetar ytan på både överarmsbenet och ledpannan innan protesdelarna monteras på plats.

Denna metod används oftast när både ledhuvudet och ledpannan är skadade, till exempel vid utbredd artros eller reumatisk ledsjukdom.

Hemiarthroplastik

Kirurgen behöver inte alltid byta ut hela leden. Om broskskiktet i ledpannan fortfarande är i gott skick, om ledpannbenet är för nedbrutet för att bära en plastskål, eller om senorna i rotatormanschetten inte håller måttet, kan endast överarmsdelen ersättas. Då kallas ingreppet hemiarthroplastik, enligt ortopedkirurgen William Kurtz.

Fördelen är att operationen blir mindre omfattande. Nackdelen är att en kvarvarande plastskål kan slitas ut vid omfattande fysisk aktivitet över tid.

Omvänd skulderledsplastik

Vid en omvänd skulderprotes byter kulan och skålen plats: kulan fästs vid skulderbladet och skålen vid överarmsbenet. Enligt AAOS görs detta när rotatormanschetten är avsliten, när artrosen är mycket svår eller när en tidigare skulderprotes misslyckats.

Eftersom deltoidmuskeln – muskeln som bildar axelns rundade kontur – då används för att lyfta armen i stället för rotatormanschetten, blir rörelseomfånget något begränsat och slitaget på skålen större, enligt Kurtz. Trots detta kan metoden ge betydande smärtlindring och förbättrad funktion för patienter där andra alternativ inte är möjliga.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online