Att bli sövd med allmän anestesi inför en operation väcker ofta oro och ångest. Samtidigt är anestesi en högt utvecklad medicinsk vetenskap med välutbildad personal, och risken för komplikationer är mycket liten. Äldre patienter kan vara extra bekymrade över hur narkosen påverkar dem om de dessutom har andra sjukdomar som hjärt- eller lungsjukdom eller diabetes – men läkare och anestesiläkare vidtar alltid extra försiktighetsåtgärder för att garantera din säkerhet.
Allmän anestesi är en rutinmässig medicinsk metod där läkemedel ges till patienten för att framkalla medvetslöshet under kirurgiska ingrepp. Den består av tre komponenter: hypnos (medvetslöshet), relaxation (avslappning av muskelreflexerna) och analgesi (smärtlindring). Narkosen uppnås genom en noggrant sammansatt kombination av läkemedel som övervakas under hela anestesiförloppet.
Vanligtvis får patienten först ett ångestdämpande läkemedel i det preoperativa väntrummet för att slappna av och minska oron. På operationssalen ges sedan narkosen genom inhalation eller injektion, vilket gör att patienten hamnar i djup sömn innan det kirurgiska ingreppet påbörjas. Detta djupa sömntillstånd övervakas noggrant med monitorer för hjärtrytm, blodtryck och andning. Efter operationen förs patienten till uppvakningsavdelningen, där personalen noga följer återhämtningen tills alla effekter av narkosen har avtagit helt.
Det finns särskilda aspekter att beakta när äldre ska sövas, i synnerhet vid underliggande sjukdomar som diabetes samt hjärt- och lungsjukdom. Ett liv av rökning kan ha skadat lungorna, och kärlen i hjärtat kanske inte är lika elastiska som hos yngre människor. Anestesi kan också påverka blodtrycket hos äldre, och svårigheter med blodsockerkontrollen hos äldre diabetiker kan ytterligare öka riskerna vid allmän anestesi. Dessutom tyder viss forskning på att äldre kan drabbas av kognitiva besvär efter narkos, men dessa är oftast övergående. Alla dessa faktorer kräver noggrant övervägande när rätt anestesi ska väljas.
Kvinnor kan reagera något annorlunda på anestesi än män, enligt en studie från Duke University från 1999. Forskarna fann att kvinnor vaknade snabbare upp ur allmän anestesi och att de krävde större mängder av vissa typer av narkosmedel. Kvinnor kan också lida mer av illamående efter narkos, möjligen beroende på vilken typ av operation som utförs, exempelvis bröst- och gynekologisk kirurgi. Din anestesiläkare känner till dessa skillnader och anpassar doserna därefter.
För att säkerställa att din upplevelse av narkos blir så trygg som möjligt bör du se till att din läkare känner till alla dina sjukdomar och alla läkemedel du tar. Informera även om eventuella naturläkemedel eller kosttillskott, eftersom de kan samverka med narkosmedlen. Uppge alla allergier du har. Berätta för din anestesiläkare om lösa tänder eller tandproteser som kan skadas i samband med narkosgivningen. Rapportera alltid tidigare reaktioner på anestesi. Finns det anlag för problem med narkos i familjen, se till att både läkare och anestesiläkare får veta detta. Rök inte före ingrepp som innebär allmän anestesi, och följ instruktionerna om fasta – alltså att avstå från mat och dryck – före operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online