1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kirurgi vid patellofemoralt smärtsyndrom: när behövs operation?

Patellofemoralt smärtsyndrom kännetecknas av långvarig smärta i och runt knäskålen (patella). Tillståndet orsakas oftast av överbelastning, exempelvis i samband med högbelastande idrotter som löpning, hopp eller sporter med många riktningsförändringar. Även muskelobalanser, felaktig belastning av benet eller anatomin kring knäleden kan bidra.

Vissa personer med besvärande symtom genomgår operation för att åtgärda problemet, men det är ovanligt. Läkare prövar normalt ett brett spektrum av icke-kirurgiska behandlingar innan kirurgi övervägs.

Sista utvägen

Kirurgi vid patellofemoralt smärtsyndrom betraktas som en sista utväg när konservativa behandlingar inte gett tillräcklig lindring. Enligt University of California San Francisco Medical Center tillfrisknar cirka 90 procent av patienterna med enbart konservativ behandling, vilket visar att de flesta inte behöver opereras.

Fysioterapi

Om du får diagnosen patellofemoralt smärtsyndrom rekommenderar läkare oftast att du inleder ett fysioterapiprogram. Behandlingstiden varierar vanligen mellan sex veckor och sex månader, beroende på hur allvarligt ditt tillstånd är. Programmet fokuserar ofta på att stärka muskulaturen runt höften och knäet samt förbättra rörelsemönster. Kvarstår smärtan trots genomförd rehabilitering kan kirurgi bli aktuellt.

Broskreparation

Ett möjligt kirurgiskt ingrepp vid patellofemoralt smärtsyndrom är reparation av kondromalaci, det vill säga skadat och uppslitet brosk under knäskålen. Vid operationen jämnas broskytan ut för att reparera skadan och minska friktionen i leden. Enligt American Academy of Family Physicians ger ingreppet dock ingen garanti för att kondromalacin inte återkommer i framtiden, särskilt om belastningsmönstret inte ändras.

Lateral release

Ett annat ingrepp är så kallad lateral release. Operationen syftar till att begränsa onormala rörelser i knäskålen genom att minska spänningen från den laterala retinakeln – en vävnadsstruktur på knäskålens utsida som påverkar dess sidorörelse. När strukturen släpps upp kan knäskålen glida mer centralt och belastas jämnare.

Överväganden inför lateral release

Om din läkare bedömer att dina besvär beror på problem med knäskålens laterala rörelse kommer andra behandlingar nästan alltid att prövas först. Alternativen inkluderar bland annat:

  • Tejping eller bandagering av knät för att stabilisera knäskålen
  • Styrketräning med fokus på quadriceps- och höftmuskulatur
  • Fotvalvsinlägg eller stödjande skor
  • Anpassning av träningsbelastning och aktivitetsnivå

Först när dessa metoder inte ger önskad effekt övervägs kirurgi. Diskutera alltid risker, nytta och alternativa behandlingsvägar med din ortopediska specialist innan du fattar beslut om operation.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online