Ett ärr efter suturer kan vara smärtsamt eller klia. Det kan vara mörkfärgat, förhöjt, platt eller insjunket – ibland ojämnt eller en kombination av flera av dessa egenskaper. Ärrvävnad genomgår många förändringar över tid, och att kunna bedöma läkningen själv hjälper dig att upptäcka eventuella komplikationer i tid.
Titta på såret i bra belysning. Beroende på var såret sitter kan en spegel behövas. Normal läkning sker i faser: en inflammatorisk fas under de första två till fem dagarna, då svullnad och ömhet är helt normalt; en proliferationsfas från två dagar upp till tre veckor, då ny granulationsvävnad bildas; och en remodelleringsfas som pågår från tre veckor upp till två år. Bestäm vilken fas såret befinner sig i och bedöm om läkningen ser normal ut. Är ärret en vecka gammalt med något gulaktig granulation? Det är normalt. Är det tre veckor gammalt och fortfarande svullet och ömt? Då bör det undersökas av läkare.
Kontrollera också att sårkanterna ligger tätt intill varandra och att inga glipor har öppnats längs suturlinjen. Eftersom många enskilda suturer vanligtvis används för att sy ihop ett sår är det oftast inget problem om en eller två går av eller lossnar. Syns däremot synliga glipor bör du kontakta läkaren. Beroende på läkningsfasen återställs sällan kanterna, men vården kan behöva anpassas för att förebygga infektion.
Palpera suturarret – men tvätta händerna noggrant innan du rör vid såret. Ett ärr i remodelleringsfasen bildar nytt kollagen. Ärrfibrerna känns hårda i början och kan förbli så en tid. Mjukningen sker gradvis under månader eller år, tills ärret bleknar och nästan liknar den omgivande huden. Tänk på att även ett väl läkt ärr endast återfår cirka 80 procent av hudens ursprungliga styrka.
Hypertrofa ärr känns igen på röd eller mörk, förhöjd ärrvävnad som växer längs suturlinjen men inte utanför den. De kan vara ömma och kliande. Denna typ av ärrvävnad bildas under de första veckorna av sårläkningen. Hypertrofa ärr är oftast övergående, men det kan ta upp till ett år innan de lägger sig. Kirurgisk borttagning är möjlig om ärret inte försvinner av sig självt.
Keloidärr växer utanför det ursprungliga sårets gränser. De är vanligare hos personer med mörkare hudton. Röda eller mörka knutor av keloidvävnad kan dyka upp så sent som ett år efter den ursprungliga skadan. Idag finns ingen enkel kirurgisk behandling för keloider, eftersom de lätt återkommer och till och med kan växa större om de tas bort. En italiensk studie från 2006 tyder dock på att lågdosbehandling med ACE-hämmare, som normalt används mot högt blodtryck, kan förebygga eller minska svårighetsgraden av keloidärr.
Denna typ av ärr uppträder oftast bara när en bit hud saknas. Under läkningen drar och vecker sig vävnaden, vilket kan se missprydande ut eller kännas obekvämt. Kirurgiska ingrepp som hudlappar och hudtransplantationer kan i de flesta fall förbättra dessa arrs utseende och känsla.
När ska du söka vård? Kontakta läkare om du ser glipor i såret, tecken på infektion (ökande rodnad, värme, värk eller varbildning), onormal svullnad eller om ärrvävnaden fortsätter att växa utanför sårområdet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online