En hammartå är ett tillstånd där en mindre tå pekar utåt eller uppåt och blir böjd. Mittfotsbenen bildar en led med tårna vid fotens framdel. En djup blåsa kan utvecklas över leden och leda till bursit (slemsäcksinflammation). Med tiden kan huden förhärda över lederna eller tåspetsen. En hammartåoperation korrigerar en böjd tå, men det finns flera möjliga komplikationer som bör övervägas innan du genomgår en operation.
Det är normalt att uppleva smärta och svullnad efter varje operation, och fotkirurgi är inget undantag. Efter en hammartåoperation kan du lindra smärtan och obehaget från svullnad och inflammation genom att höja foten och benet. Försök att ligga ner med den drabbade foten vilande på en kudde. Undvik att vara alltför aktiv under de första dagarna för att hindra svullnaden från att öka. Följ dock alltid din läkares anvisningar.
En annan möjlig komplikation är att tå- eller fotvärken blir permanent. Det kan även uppstå nervsmärta, som med tiden kan försvinna eller bestå. Obehag i andra delar av foten under återhämtningen är också möjligt, men detta brukar vanligtvis avta.
Infektion är en annan komplikation vid hammartåoperation, men risken är liten. När en infektion inträffar är den oftast ytlig och lokaliserad runt såret, och behandlas med antibiotika. Det är möjligt, om än sällsynt, att drabbas av en allvarlig, djupare infektion i benet (kallad osteomyelit). Behandlingen kan då innefatta intravenös antibiotikabehandling, sjukhusvistelse och en långvarig kur med antibiotika i tablettform. En obehandlad osteomyelit kan i värsta fall bli livshotande.
En blodpropp, eller djup ventrombos, är också en potentiell komplikation efter hammartåoperation, eftersom foten förblir orörlig under återhämtningen. Blodproppar kan förebyggas och behandlas med blodförtunnande läkemedel eller i vissa fall ytterligare kirurgi.
Floppig tå, svävande tå och klubbtå är alla möjliga komplikationer efter hammartåkirurgi.
En floppig tå känns som om tån har förlorat sin funktion och "svävar" eller "fladdrar" omkring. Det kan kännas obekvämt att ta på sig strumpor. En floppig tå kan uppstå när mycket ben tas bort kirurgiskt. Tillståndet kan korrigeras med ytterligare kirurgi, eller så kan tån i vissa fall behöva amputeras. Stelhet i tån kan också uppstå.
En svävande tå kanske inte vilar ordentligt mot golvet. Risken för detta ökar vid artrodes, det vill säga när en led kirurgiskt sammanfogas för att lindra smärta.
En klubbtådeformitet kan utvecklas gradvis över tid. Vid ett klubbtå går det inte att räta ut leden längst ut på tån. Om klubbtån gnuggar mot ovansidan av skon kan smärta och/eller en valk uppstå.
Läkningstiderna kan variera mellan individer. Huden eller benet kan behöva månader för att läka, eller i vissa fall aldrig läka som det ska (kallat non union). Risken är mindre för de som inte röker. Non union kan vara smärtsamt eller helt utan besvär. Ibland kan tillståndet behandlas med ytterligare kirurgi, där det oläkta benområdet ersätts med friskt ben från en annan kroppsdel (bentransplantation).
Kroniskt regionalt smärtsyndrom (CRPS) är en ovanlig men möjlig komplikation vid hammartåoperation. Det är ett sällsynt tillstånd där kroppen överreagerar på skadan, i detta fall operationen, vilket resulterar i extrem överkänslighet och smärta. Redan en lätt beröring eller en enkel rörelse kan upplevas som försvagande och plågsam. Tidig behandling på en specialiserad smärtklinik kan hjälpa.
Ärr uppstår vid varje operation och läkningstiderna kan variera. Det är möjligt att ärr blir smärtsamma, klämmer på nerver, missfärgas och/eller förtjockas (så kallade keloidärr). Alla dessa är potentiella komplikationer vid hammartåoperation.
Hammartådeformiteten och/eller valken kan återkomma efter operationen. Detta är mest problematiskt hos lilltån.
Om svullnad och obehag kvarstår kan det vara svårt att bära skor. Vissa personer kan ha svårt att använda modiga skor, eftersom dessa ofta är mindre bekväma och ger sämre stöd åt foten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online