Beslutet att avbryta en graviditet är ett av de mest personliga beslut en kvinna eller ett par kan ta. Oavsett anledning kan det i vissa situationer vara det bästa alternativet att avsluta graviditeten. Fattas beslutet tidigt kan en abort utföras snabbt och med relativt litet obehag, men ju längre graviditeten har pågått, desto mer komplexa och ingripande blir metoderna. Nedan följer en översikt över de vanligaste abortmetoderna och när de används.
En medicinsk abort är ett alternativ för kvinnor i tidigt skede av graviditeten, vanligtvis mellan vecka 7 och 9. Behandlingen består av en kombination av läkemedel: antingen mifepriston eller metotrexat, som löser upp sambandet mellan embryot och livmoderväggen, följt av misoprostol, som får livmodern att dra ihop sig och stöta ut embryot. Metoden liknar en kraftig menstruation och sker ofta hemma under vårdpersonalens uppföljning.
Upp till och med sjunde veckan efter kvinnans senaste menstruation kan en metod som kallas manuell vakuumaspiration användas. Vid ingreppet förs en lång, tunn slang upp genom slidan och livmoderhalsen, vilken används för att försiktigt suga ut embryot från livmodern. Ingreppet är relativt kort och utförs oftast utan narkos.
Sugkurettage är den vanligaste typen av kirurgisk abort. Metoden innebär en kombination av att vidga livmoderhalsen samt suga ut och skära bort embryot. Livmoderhalsen måste vidgas för att rymma ett större embryo, och både sugning och skrapning krävs för att helt lossa embryot och avlägsna det från kroppen. Ingreppet utförs vanligtvis i lokalbedövning eller lättsedering.
En abort som utförs efter graviditetsvecka 13 kallas ofta D&E, dilatation och evakuering. Metoden innebär att livmoderhalsen vidgas och mjukgörs i betydligt högre grad än vid andra kirurgiska aborter, ofta med hjälp av speciella käppar som sväller, varefter fostret suges ut. Denna metod kräver mer erfarenhet av vårdteamet och sker under noggrann medicinsk övervakning.
En intakt D&X (dilatation och extraktion) är en abort sent under andra eller tredje trimestern. Ingreppet innebär att läkaren medicinskt kollapsar eller krossar fostrets huvud innan kroppen förs fram. Aborter efter graviditetsvecka 24 är mycket ovanliga och utförs endast i undantagsfall, exempelvis när allvarliga fostermissbildningar eller hot mot kvinnans liv eller hälsa motiverar åtgärden. På grund av ingreppets karaktär förbjöds metoden av den amerikanska kongressen år 2003.
Oavsett vilken metod som är aktuell är det avgörande att söka stöd hos kvalificerad vårdpersonal, exempelvis en gynekolog eller en abortmottagning. De kan ge korrekt information om vad som gäller i just ditt land, utföra nödvändiga undersökningar och erbjuda både medicinsk och psykologiskt stöd före, under och efter ingreppet. Tidig kontakt med vården ökar möjligheten till en tryggare och mindre komplicerad behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online