Borttagning av tjocktarmen, så kallad kolektomi, utförs av flera olika skäl, till exempel tarmobstruktion, tarmperforation, trauma, Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller cancer i tjocktarmen. Operationen kan vara total eller partiell, det vill säga att hela eller en del av tjocktarmen tas bort. En höger- eller vänstersidig hemikolektomi innebär att endast den högra respektive vänstra delen av tjocktarmen avlägsnas. Vid en proktokolektomi tas både hela tjocktarmen och ändtarmen bort.
Detta är stora kirurgiska ingrepp som oftast går bra, men som vid alla operationer finns det risker för problem och komplikationer. Här är de vanligaste komplikationerna du bör känna till.
Efter operationen kan blödningar uppstå, antingen inre blödningar på grund av en eventuell organskada under ingreppet eller blödningar från snittstället. En inre blödning misstänks om blodtrycket plötsligt sjunker, och buken kan bli synligt utspänd. Inre blödning är alltid ett akut tillstånd som kräver omedelbar behandling. Patienten förs då tillbaka till operationsrummet för en bukundersökning och reparation. Blödning från själva snittet kan också uppstå och åtgärdas även den kirurgiskt.
Såret kan bli infekterat. Detta behandlas med antibiotika för att förhindra ytterligare infektion och främja sårläkning. Grundlig rengöring, regelbundna förbandsbyten och god sårvård är nödvändigt för en bra läkning.
Organen i buken som ligger nära tjocktarmen skyddas noggrant under operationen. Trots detta kan oavsiktliga skador uppstå på bukorgan som levern, urinblåsan, ett blodkärl, en nerv eller urinledaren. Sådana skador repareras normalt direkt under samma ingrepp.
Ett läckage kan uppstå mellan de två tarmdelar som sammanfogats (anastomoserats). Detta är en allvarlig komplikation eftersom tarminnehåll som läcker ut i buken kan orsaka bukinfektion och bukhinneinflammation (peritonit), vilket kan leda till kräkningar, kraftiga buksmärtor, chock och hög feber. Behandlingen består av kirurgisk reparation av läckaget samt antibiotikabehandling.
Tarmobstruktion kan uppstå flera månader eller till och med flera år efter operationen. Orsaken är ofta sammanväxningar (adhärenser) eller ärrbildning i buken. Tillståndet kan initialt behandlas konservativt med intravenös vätska och tarmvila. Utan föda i cirka två dagar kan obstruktionen ibland gå över av sig själv. Om detta inte hjälper kan en bukexplorerande operation behövas för att lösa blockeringen.
Andra viktiga aspekter efter en kolektomi inkluderar kost, tarmkontroll, stomivård (om en stomi har anlagts), emotionellt stöd samt regelbundna uppföljningsbesök hos läkaren. En dietist kan hjälpa dig med kosten, en stomisjuksköterska ger utbildning och praktisk hjälp med stomivården, och en patientförening eller stödgrupp kan underlätta anpassningen till livet efter tjocktarmskirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online