En splenektomi innebär att mjälten avlägsnas helt eller delvis. Mjälten är ett bönbformat organ som spelar en avgörande roll i kroppens immunförsvar och ligger bakom revbenen, i övre vänstra delen av buken. Eftersom ingreppet medför en hög komplikationsrisk bör det endast utföras av en välutbildad och mycket erfaren kirurg.
Splenektomi är ett relativt vanligt ingrepp hos både barn och vuxna. Att avlägsna mjälten är dock en stor operation med livslånga konsekvenser. Mjälten är en vital del av immunsystemet och arbetar med att filtrera orenheter från blodet, reglera blodflödet till levern, bryta ner gamla blodkroppar samt lagra nya blodkroppar.
Utan en fungerande mjälte blir kroppen sårbar för infektioner som utgör liten fara för personer med ett friskt immunförsvar. Trots denna risk är splenektomi en livräddande åtgärd för många patienter.
Splenektomi utförs av flera olika skäl. De flesta operationer görs när patienten har diagnosen hypersplenism, ett syndrom som orsakar mjältförstoring, defekta blodkroppar och en hög omsättning av blodkroppar.
Mjältcancer och den ärftliga sjukdomen sfärocytos kräver alltid att mjälten tas bort. Vid andra tillstånd, exempelvis idiopatisk trombocytopen purpura (ITP), bristning av mjältartären eller ärftlig elliptocytos, är splenektomi ofta den valda behandlingen men inte alltid akut nödvändig.
Trauma, blodproppar, levercirros, abscesser, Hodgkins lymfom, talassemi, myelofibros och autoimmuna hemolytiska sjukdomar är andra tillstånd som kan leda till att mjälten måste opereras bort.
Det finns tre huvudtyper av splenektomi:
Återhämtningen efter en splenektomi kan ta lång tid. Patienten får vanligen mediciner mot smärta och för att förebygga infektioner, och operationssåret måste skötas mycket noggrant eftersom immunförsvaret är nedsatt. Vissa patienter kan även behöva blodtransfusioner för att ersätta förlorat blod eller defekta blodkroppar.
Risken för allvarliga infektioner är hög hos splenektomerade patienter. Feber eller andra tecken på infektion ska därför alltid betraktas som ett akut medicinskt tillstånd. Många barn som genomgår splenektomi får profylaktisk antibiotika tills de är minst 16 år gamla.
Splenektomi är ett komplicerat ingrepp med flera risker. Enligt National Institutes of Health (NIH) kan ett potentiellt dödligt tillstånd kallat postsplenektomisepsis utvecklas efter att mjälten tagits bort. Dödsrisken är störst under de två första åren efter operationen, och barn är särskilt utsatta.
Andra möjliga komplikationer är inflammation i bukspottkörteln, lungkollaps, kraftig blödning, blodproppar och infektion i såret. För att minska risken för långsiktiga komplikationer bör alla som planeras för splenektomi vaccineras mot pneumokocker, meningokocker och Haemophilus influenzae.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online