Tjocktarmen har till uppgift att bearbeta matrester till kroppsavfall. Den är cirka 1,5 meter lång och består av fyra delar: blindtarmen (cecum), blindtarmsbihanget (appendix), kolon och ändtarmen. På grund av olika medicinska tillstånd kan det bli nödvändigt att operera bort delar av eller hela tjocktarmen.
Enligt Mayo Clinic kallas borttagning av hela tjocktarmen för total kolektomi. En subtotal eller partiell kolektomi utförs när endast en del av tjocktarmen tas bort. Borttagning av vänster eller höger del av kolon kallas hemikolektomi, medan borttagning av både kolon och ändtarm benämns proktokolektomi.
Det finns flera skäl till att tjocktarmen kan behöva tas bort, bland annat:
Operationen kan även genomföras som en förebyggande åtgärd hos personer med mycket hög risk att utveckla tjocktarmscancer, exempelvis vid vissa ärftliga sjukdomar.
Riskerna med borttagning av tjocktarmen kan vara allvarliga, enligt Mayo Clinic. Komplikationer som kan uppstå inkluderar blödningar, blodproppar i benen eller lungorna, infektioner samt skador på organ som ligger nära kolon. Det finns också risk för att suturerna som sammanfogar de återstående delarna av matsmältningssystemet går upp, vilket kan kräva ytterligare kirurgi.
Efter borttagning av tjocktarmen kan de återstående tarmdelarna sys ihop, så att avföringen lämnar kroppen på normalt sätt via ändtarmen. I andra fall kopplas den återstående tarmen till en öppning i bukväggen, ett så kallat stoma. Det innebär att patienten bär en stomipåse utanpå kroppen som samlar upp avföringen. Många patienter lever ett aktivt och gott liv med stoma, och modern vård ger gott stöd för anpassning till det nya livssituationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online