1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Effekterna av anestesi på hjärnan

Anestesi används för att blockera nervimpulser så att kroppen och hjärnan blir okänsliga för smärta. De läkemedel som används vid anestesi kallas analgetika eller smärtstillande medel. Bland de vanligaste substanserna finns eter, kloroform, isofluran, sukcinylkolin, kurare, dekametonium och gallamin. Vissa läkemedel, som eter och kloroform, andas in, medan andra – exempelvis novokain – är lokala smärtlindrande medel som injiceras eller appliceras i form av droppar. Fördelarna med anestesi är omfattande, men liksom alla läkemedel har även denna behandling biverkningar.

Typer av anestesi

Det finns tre grundläggande former av anestesi: lokal, regional och generell. Lokal anestesi används oftast vid tandvårdsingrepp som tandutdragningar och lagningar. Behandlingen bedövar endast ett avgränsat område genom att blockera de nervimpulser som skickar och tar emot signaler mellan kroppen och hjärnan just där. Om du exempelvis ska göra en tandbehandling blockeras bara nervimpulserna i munnen. Lokal anestesi används när nerverna är lätta att nå med en nålinjektion, ett inhalationsmedel eller genom att applicera bedövningen direkt på en liten del av kroppen.

Regional anestesi blockerar nervimpulserna mellan kroppen och hjärnan över ett större område. Läkemedlet injiceras i nervknippor runt den kroppsdel som ska opereras eller som har svår smärta. Spinalbedövning och epiduralbedövning är två av de vanligaste formerna av regional anestesi. Dessa metoder används bland annat vid kejsarsnitt samt vid höft- och ryggoperationer.

Generell anestesi påverkar hela kroppen. Patienten försätts i medvetslöshet, antingen genom injektion eller genom att andas in medicinska gaser. När hjärnan tagit upp läkemedlet börjar både kropp och hjärna bedövas. Tillståndet kallas kontrollerad medvetslöshet. Det kan ta upp till en timme innan patienten återhämtat sig helt och vaknat ur narkosen.

Hur anestesi fungerar

Anestesi verkar på det centrala nervsystemet. Tänk dig det centrala nervsystemet som en telefonväxel: hjärnans neuroner fungerar som knappar som trycks ned för att skicka och ta emot meddelanden. Med samma bild kan man säga att anestesi hindrar nerverna i kroppen och hjärnan från att "trycka på knapparna" och därmed kommunicera. Det är därför en kirurg kan utföra en omfattande operation utan att du känner eller minns ingreppet. Anestetika gör också att muskulaturen slappnar av. Vid generell anestesi hämmar läkemedlen specifikt neuronerna i centrala nervsystemet från att överföra information till varandra. Med tiden saktar processen ner hjärnans aktivitet och skapar den kontrollerade medvetslösheten.

Påverkan på synen

Eftersom anestesi påverkar hjärnans neuroner kan behandlingen ge suddig syn, partiell synnedsättning eller i vissa fall fullständig synförlust. Inhalationsanestesi anses generellt vara säkrare än injektioner eftersom det kan ge mindre vasodilatation, alltså utvidgning av blodkärlen när den glatta muskulaturen slappnar av. När blodkärlen vidgas ökar blodflödet, vilket kan orsaka problem. Patienter som får en allergisk reaktion mot anestesiläkemedel kan drabbas av synförlust om en vätskeemboli blockerar en artär.

Kognitiv påverkan

Historiskt sett var framför allt anestesins effekt på hjärtat en källa till oro. Det är därför en legitimerad anestesiolog finns hos patienten från före operationen till och med återhämtningen. Forskning pågår fortfarande för att mäta hur anestesi påverkar patientens kognitiva hjärnfunktioner. Patienter har upplevt svårigheter att fokusera och koncentrera sig efter ett ingrepp. Vissa studier har dessutom visat att anestesi kan öka antalet amyloida plack hos djur, vilket kopplats till Alzheimers sjukdom. Som vid alla medicinska ingrepp bör du rapportera obehag eller förändringar till din läkare. Vanligtvis avtar anestesins effekter inom en timme till några dagar efter att läkemedlen administrerats.

Delirium

Det är allmänt accepterat att delirium orsakas av låga nivåer av signalsubstanser, vilket inträffar i samband med administrering av analgetika. Patienter som redan befinner sig i ett tidigt skede av delirium eller demens kan ha nytta av att diskutera olika anestesialternativ inför en eventuell operation. Arteriell hypoxemi, som uppstår när en lungartär blockeras, kan utlösa delirium eller förvärra ett befintligt tillstånd. Syrebristen från artären till hjärnan under operationen kan leda till postoperativa tillstånd som delirium, vilket påverkar både minne och humör.

Medvetenhet under operationen

Generell anestesi försätter patienten i ett tillstånd av kontrollerad medvetslöshet. Men om narkosen inte ges korrekt, eller om patienten får en allergisk reaktion mot läkemedlen, kan hen komma ihåg delar av operationen om neuronerna i hjärnan fortsätter att överföra information sinsemellan. I sådana fall kan patienter berätta att de minns ljus, ljud eller dofter från operationssalen. Det finns också rapporter om medveten smärta vid regional anestesi, till exempel när en kvinna känner smärta under ett kejsarsnitt.

Sammanfattning

Anestesi är ett oumbärligt verktyg inom modern sjukvård som möjliggör smärtfria och säkra operationer. Genom att förstå de olika typerna av anestesi och deras potentiella effekter på hjärnan kan du känna dig mer trygg inför ett ingrepp. Diskutera alltid din hälsa, dina mediciner och eventuella tidigare reaktioner med din anestesiolog innan operation.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online