Gallblåsekirurgi, medicinskt kallad kolecystektomi, är en operation där gallblåsan avlägsnas. Varje år utförs över 500 000 gallblåsoperationer i USA. De vanligaste skälen till ingreppet är gallsten, nedsatt gallblåsfunktion, infektion i gallblåsan samt tumörer. Tack vare moderna kirurgiska tekniker och metoder är operationen idag betydligt säkrare än för bara några årtionden sedan.
Tidiga gallblåsoperationer innebar inte att själva gallblåsan togs bort. Dessa tidiga ingrepp bestod av att öppna bukhålan, öppna gallblåsan och avlägsna stenarna, varefter gallblåsan syddes ihop – förvånansvärt nog återhämtade sig patienterna väl. Den första operationen av detta slag utfördes i Indianapolis år 1867. År 1882 föreslog kirurgen Johann August Langenbuch att hela gallblåsan skulle avlägsnas. Efter många års experiment och utveckling blev avlägsnandet av gallblåsan den valda behandlingsmetoden vid gallsten och gallblåssjukdom.
Gallblåsan är ett ihåligt organ som ligger i bukhålan, fäst på leverns undersida. Dess främsta uppgift är att lagra galla, ett ämne som produceras av levern och används vid matsmältningen. Levern producerar galla kontinuerligt, oavsett kroppens aktuella behov. Överskottet lagras i gallblåsan tills det behövs. När gallan krävs drar sig gallblåsan samman och tömmer gallan genom ductus cysticus till den gemensamma gallegången, varifrån gallan passerar ut i matsmältningskanalen.
Idag finns två huvudsakliga operationsmetoder: öppen kolecystektomi och laparoskopisk kolecystektomi.
Laparoskopisk kolecystektomi är den metod som används i stora majoriteten av alla fall. Kirurgen använder ett smalt teleskop (laparoskop) och specialiserade instrument för att avlägsna gallblåsan. Operationen görs via tre eller fyra små snitt på 5–10 mm. Genom snitten förs särskilda troarer eller kanyler in i bukhålan, som blåses upp med koldioxidgas för att skapa arbetsutrymme. Gallblåsen lossas och tas ut genom ett av de små snitten.
Öppen kolecystektomi kräver däremot ett stort snitt i bukväggen. Bukhålan öppnas och gallblåsen avlägsnas med konventionell kirurgisk teknik, varefter snittet sys ihop.
Det finns flera saker som patienten bör väga in inför en gallblåsoperation. Först och främst gäller det att avgöra vilken metod som passar bäst för det aktuella tillståndet – båda har sina för- och nackdelar. Patienten bör också fundera på om det finns alternativ till operation. Det är dessutom klokt att fråga kirurgen om dennes erfarenhet: hur många operationer som utförts, framgångsgraden samt komplikationsfrekvensen. Även tillgång till stöd under återhämtningen är värt att beakta.
Fördelarna med gallblåsekirurgi överväger klart nackdelarna, särskilt med dagens laparoskopiska tekniker. Patienter med gallsten drabbas av återkommande eller tillfälliga gallblåsanfall med svår smärta. Gallsten kan även leda till allvarliga komplikationer som gulsot (ikterus) och svår infektion i gallblåsan, vilket kan hota patientens hälsa. Avancerad gallblåssjukdom kan i värsta fall vara dödlig. Att avlägsna gallblåsan lindrar symtomen och kan bota de negativa hälsoproblemen – operationen kan till och med rädda liv.
Utvecklingen inom gallblåsekirurgin fortsätter ständigt. En ny typ av operation håller på att utvecklas och kan snart bli allmänt tillgänglig: så kallad NOTES (Natural Orifice Translumenal Endoscopic Surgery). Denna revolutionerande teknik kräver inga snitt i buken. I stället används naturliga kroppsöppningar som slidan, ändtarmen och munnen. Inom en snar framtid kommer gallblåsoperationer att kunna utföras med denna metod.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online