Vanliga myter om organdonation – här är sanningen

Organ- och vävnadsdonation räddar och förbättrar människors liv varje dag. Trots det drar sig många för att registrera sig som donatorer på grund av vanliga missuppfattningar om hur processen fungerar. Låt dig inte skrämmas av myter och vandringssägen – organdonation är en strikt reglerad, säker och livräddande verksamhet.

Vill du bli organlämnare är det viktigaste steget att prata med din familj om dina önskemål och att registrera din inställning i donationsregistret hos Socialstyrelsen. Tidigare kunde man även markera sitt körkort med "organlämnare", men numera hanteras detta via det nationella registret. När din inställning är dokumenterad vet vården hur du vill ha det i händelse av din död.

"Jag är inte lämplig som donator"

Många tror att de av olika skäl inte kan donera sina organ. Om du är under 18 år kan du visserligen registrera dig som donator, men då krävs målsmanens eller vårdnadshavarens samtycke. Det finns däremot ingen övre åldersgräns – äldre människor har ofta fungerande organ som kan rädda liv. Har du nedsatt hälsa eller en sjukdom betyder det inte automatiskt att dina organ är oanvändbara. Vissa sjukdomar, exempelvis cancer och hiv, hindrar dock donation.

"Bara några få organ kan doneras"

En annan utbredd myt är att endast njurar, lever och hjärta kan transplanteras. Det stämmer inte. Även lungor, bukspottkörtel och tarmar behövs för att rädda liv. Läkare kan dessutom transplantera vävnader som senor, ben, hud och hornhinnor från ögonen för att förbättra eller återupprätta människors hälsa och funktion.

"Läkarna försöker inte rädda mig om jag skadas"

Många oroar sig för att vården inte gör allt för att rädda deras liv om de är registrerade donatorer. En läkares uppgift är att rädda liv, och alla skadade patienter behandlas lika – oavsett donationsstatus eller prognos. Skulle du ändå avlida kan läkare behålla dig i livsuppehållande behandling för att hålla organen livsdugliga fram till transplantationen, men aldrig om din familj motsätter sig det.

"Jag kan inte få en värdig begravning"

Kirurger arbetar omsorgsfullt och kan ta bort organ och vävnader utan att kraftigt vanställa kroppen. Det innebär att begravning med öppen kista oftast helt möjlig. Balsameraren kan förbereda kroppen precis som vid alla andra fall av dödsfall, så att den får ett fridfullt och naturligt utseende vid ceremonin.

"Det strider mot min religion"

Vissa tror att organdonation går emot deras tro. Enligt Mayo Clinic står organdonation dock inte i konflikt med någon större världsreligion. Tvärtom betraktas den ofta som en handling av godhet, medkänsla och nästa kärlek. Att hjälpa andra genom att rädda liv uppmuntras inom alla större trosinriktningar.

Att fundera igenom sin inställning och berätta för familjen är avgörande – i sorgeögonblicket är det nämligen de anhöriga som tillfrågas. Att registrera sig i donationsregistret tar bara några minuter och kan i slutändan rädda flera liv.