Huden är kroppens största organ och består av två lager: det yttre lagret, överhuden (epidermis), och det inre lagret, läderhuden (dermis). Huden fyller många viktiga funktioner, vilket gör att återställandet av dess integritet är avgörande för hälsan.
Stora sår, kroniska (icke-läkande) sår och brännskador kräver ofta medicinsk hjälp för att hudens integritet ska kunna återställas. Transplantat används för att täcka såret och påskynda läkningsprocessen.
Vid ett hudtransplantat tas hud från ett oskadat område på kroppen och placeras över såret. Det finns två huvudformer av hudtransplantat: tunna transplantat (split thickness) och fullhudstransplantat (full thickness). Vilken typ som väljs beror på sårets placering, storlek och tillstånd samt det önskade slutresultatet. Givarplatsen, där huden tas bort, läker antingen naturligt eller sys ihop.
Denna typ av transplantat innehåller lite eller ingen dermis och tål därför mindre optimala sårförhållanden bättre. De har ett bredare kliniskt användningsområde, men kan läka med kontrakturer, det vill säga sammandragningar av huden.
Dessa transplantat innehåller mer dermis och ger, när de har integrerats, ett bättre övergripande utseende. Fullhudstransplantat krymper mindre och är därför särskilt användbara i ansiktet samt över leder. De kräver dock god vaskularisering (blodförsörjning) för att ta och löper därmed större risk att misslyckas.
Dermagraft® är ett biologiskt alternativ till hudtransplantat och består av humana neonatala fibroblaster som odlas på ett absorberbart stödjeverk. Dessa fibroblaster utsöndrar dermalt kollagen och lösliga mediatorer som behövs för sårläkning. Dermagraft® används idag främst för att behandla djupa diabetiska fotsår, men studier tyder på att det även kan ha en roll i behandlingen av brännskador. Eftersom Dermagraft® ofta kräver flera behandlingstillfällen kan metoden bli kostsam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online