En medfödd utbuktning i ileum, den sista delen av tunntarmen, kallas Meckels divertikel. Det är en av de vanligaste medfödda avvikelserna i mag-tarmkanalen och förekommer hos ungefär två procent av befolkningen.
Meckels divertikel uppstår till följd av en ofullständig tillslutning av den omfalomesenteriska gången (ductus vitellinus), som under fosterutvecklingen förbinder det växande fostret med gulesäcken. Normalt slutar sig denna gång under graviditeten, men ibland lämnas en rest kvar som då bildar divertikeln.
Divertikeln sitter typiskt på ileums antimesenteriala sida, alltså den sida som är vänd bort från tarmens fästband, cirka 60 centimeter (två fot) från ileocecalventilen – övergången mellan tunn- och tjocktarmen.
I de flesta fall ger Meckels divertikel inga besvär alls och upptäcks ofta av en slump i samband med andra undersökningar eller operationer. Ibland kan det dock orsaka komplikationer, exempelvis:
Om komplikationer uppstår kan behandling bli nödvändig. I sådana fall görs vanligtvis en kirurgisk borttagning av divertikeln, antingen via öppen kirurgi eller som titthålsoperation (laparoskopi). Hos personer utan symptom krävs i regel ingen behandling alls.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online