Vid en angiografi används röntgenstrålar för att avbilda kroppens blodkärl. Ett speciellt färgämne, så kallat kontrastmedel, injiceras i blodet och gör att kärlen blir synliga på röntgenbilderna. Kontrastmedlet absorberar röntgenstrålningen, vilket får blodkärlen att framträda som mörka, tydliga linjer på bilderna.
Innan undersökningen påbörjas injiceras kontrastmedlet i ett blodkärl, vanligtvis via en infart i armen eller ljumsken.
En tunn, flexibel slang som kallas kateter förs in i blodkärlet och leds varsamt fram till det område som ska undersökas, till exempel hjärtat eller en specifik artär eller ven.
När katetern nått rätt position sprutas kontrastmedlet ut genom katetern, precis intill området av intresse. Kontrastmedlet blandas med blodet och gör därmed blodflödet synligt på röntgenbilderna.
När röntgenapparaten tar bilder absorberar kontrastmedlet i blodkärlen mer strålning än den omgivande vävnaden. Denna skillnad i absorption skapar en kontrast mellan kärlen och resten av kroppen, vilket är själva grunden för hela tekniken.
Bilderna som fångas upp av apparaten bearbetas sedan och visas på skärmar eller film. Blodkärlen framträder som mörka, väldefinierade strukturer, vilket gör att vårdpersonal kan bedöma deras skick, upptäcka avvikelser och ställa diagnoser vid sjukdomar i cirkulationssystemet.
Tack vare denna metod ger en angiografi detaljerade bilder av blodkärlen i realtid. Det hjälper läkare att utvärdera blodflödet, upptäcka blockeringar, identifiera aneurysm (utbuktningar på kärlväggen) samt följa upp effekten av olika behandlingar, exempelvis efter en ballongvidgning eller operation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online