Ett förstorat hjärta (kardiomegali) på provningsbildgivning (eko, nukleär, MRI) leder till kardiologiremisse för omfattande utvärdering.
1. Etiologisk diagnostik
- Koronär artärsjukdom (KAS): Ischemisk kardiomyopati.
- Klaffsjukdom: AS, AR, MR, MS → volym/trycköverbelastning.
- Tidigare MI: Remodellering, anevrysm.
- Kardiomyopatier: Dilaterad, hypertrofisk, restriktiv, ARVC.
- Hypertensiv hjärtsjukdom: LVH → dilatation.
- Arytmieinducerad: Takykardi-medierad kardiomyopati.
2. Riskstratifiering
- EF-mätning (eko, MUGA, MRI).
- Livskraftsbedömning (PET, försenad förstärkning MRI).
- Biomarkörer (BNP/NT-proBNP, troponin).
- Komorbiditet: HT, DM, CKD, OSA.
3. Hanteringsplan
- GDMT (ACEi/ARB/ARNI, beta-blocker, MRA, SGLT2i) för HFrEF.
- Frekvens/rytmkontroll vid FM.
- Enhetsterapi (ICD, CRT) per riktlinjer.
- Klaffintervention om allvarlig.
- Livsstil: Na⁺ restriktion, vätskehantering, träningsrekommendation, rökavvänjning.
Tidig kardiologinvolvering förbättrar utfall vid strukturell hjärtsjukdom.
