Hjärtat har fyra klaffar: tricuspidalklaffen, aortaklaffen, mitralklaffen och pulmonalisklaffen. Klafferna reglerar blodflödet mellan hjärtats fyra kammare samt mellan hjärtat och aorta respektive lungartären. Problem med dessa klaffar kan störa hjärtats förmåga att fungera korrekt, och allvarliga klaffproblem kan leda till hjärtskador eller till och med döden. Hjärtklaffsbyte är ett alternativ för vissa patienter vars klaffproblem inte kan behandlas med läkemedel, stent eller andra mindre invasiva metoder. Cirka 225 000 hjärtklaffsbyten utförs världen över varje år.
Ersättningsklaffar kan komma från humana organdonatorer (kadaverklaff, allograft eller homograft) eller från en gris (grisklaff eller vävnadsklaff), eller så kan det vara en artificiell klaff (mekanisk klaff). Även om en grisklaff kan låta märkligt är grishjärtan mycket lika människohjärtan, och grisklaffar fungerar väl hos människor. Din läkare avgör vilken typ av hjärtklaff som passar dig bäst.
Klaffar från en human donator föredras ofta för barn och gravida kvinnor, eftersom de inte kräver långvarig behandling med blodförtunnande läkemedel. Dessa klaffar har en hög framgångsfrekvens, men tillgången är begränsad eftersom det krävs en lämplig organdonator.
Grisklaffar behandlas kemiskt för att göra dem lämpade för användning hos en mänsklig patient. Klaffen kan ha en stent fäst vid sig eller inte; en stent är ett slags ramverk som stödjer klaffen. Kirurgen syr en tunn manschett av polyesternät runt klaffens utsida för att göra den lättare att implantera.
Mekaniska klaffar är konstruerade för att fungera som naturliga hjärtklaffar. De har en ring som stödjer klaffen och klaffblad som öppnas och stängs. Patienter som får en artificiell hjärtklaff behöver ta antikoagulerande medicin varje dag för att förhindra att blodproppar bildas runt klaffen, och måste regelbundet kontrollera sina medicinvärden.
Hjärtklaffskirurgi tar vanligtvis tre till fem timmar. Kirurgen använder narkos, så du är helt sövd under ingreppet. En hjärt-lungmaskin används för att hålla blodet cirkulerande medan hjärtat opereras. Kirurgen gör vanligtvis två snitt: ett mitt på bröstbenet och ett nära aorta. Bröstbenet sammanfogas därefter med tråd.
Efter operationen vårdas patienten först på intensivvårdsavdelning (IVA) och flyttas sedan till en vanlig avdelning när tillståndet tillåter. Snittet gör ont, och patienten behöver göra andningsövningar för att rensa vätska ur lungorna. De flesta kan sitta upp och röra sig inom några dagar efter ingreppet.
Patienten kan behöva ta antikoagulantia eller andra läkemedel efter operationen. Antibiotika kan behövas före och efter tandläkarbesök för att förebygga infektioner som kan skada den nya klaffen. Hjärtklaffen utlöser sannolikt inte metalldetektorer, men din läkare kan ge dig ett patientkort att visa vid säkerhetskontroller om det skulle behövas. Bär gärna ett medicinskt larmarmband som anger att du har genomgått ett hjärtklaffsbyte, ifall en nödsituation skulle uppstå. Informera alltid din vårdgivare om att du har en hjärtklaff innan undersökningar som magnetkamera (MR), så att de kan säkerställa att undersökningen är säker. Vissa personer märker ett svagt klickande ljud från bröstet efter operationen; detta är helt normalt och de flesta vänjer sig snabbt vid det.
Artificiella hjärtklaffar är byggda för att hålla länge och brukar oftast fungera resten av livet, såvida inga komplikationer uppstår. Vävnadsklaffar eller allograft håller kanske inte lika länge som en mekanisk klaff. Symtom på klaffsvikt kan likna de symtom du hade före operationen och kan innefatta yrsel, andnöd, trötthet, vätskeansamling och bröstsmärta.
Även om de flesta hjärtklaffsbyten genomförs utan komplikationer finns det vissa risker, bland annat blödning, infektion, hjärtinfarkt eller stroke. Diskutera dina frågor och funderingar med din läkare innan operationen.
Det är viktigt att följa en hjärtvänlig kost efter ett hjärtklaffsbyte. Fortsätt med regelbundna uppföljningsbesök hos din läkare och berätta om eventuella symtom du upplever. Utvecklar du nya symtom ska du kontakta din läkare.
Om du plötsligt får symtom som bröstsmärta, andnöd eller andra tecken på hjärtinfarkt – ring 112 omedelbart.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online