1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Endoskopi: varför görs undersökningen och vad bör du veta?

Endoskopi är en medicinsk undersökning som ger läkaren möjlighet att granska kroppens insida med hjälp av en liten kamera monterad på ett böjligt instrument, ett så kallat endoskop. Undersökningen används för att utreda en rad olika sjukdomar och besvär och kan ofta ge svar som andra undersökningar inte klarar av.

Vanliga orsaker till endoskopi

1. Mag- och tarmbesvär

Den vanligaste formen av endoskopi används för att undersöka matstrupen, magsäcken och tjocktarmen. Läkaren kan då upptäcka sår, inflammationer, blockeringar, tumörer och andra avvikelser i matsmältningssystemet.

2. Besvär i luftvägarna

Med endoskopi kan luftstrupen och bronkerna, de stora luftvägarna i lungorna, undersökas för att hitta blockeringar, inflammationer eller tumörer som orsakar andningsproblem.

3. Gynekologiska besvär

Undersökningen kan även rikta sig mot livmoderhalsen, livmodern och äggledarna för att upptäcka cystor, myom, tumörer eller andra förändringar.

4. Urinvägsbesvär

Via urinröret kan läkaren undersöka urinblåsa och urinvägar för att hitta stenar, blockeringar, inflammationer eller tumörer.

5. Neurologiska tillstånd

I vissa specialiserade fall används endoskopiska tekniker för att undersöka hjärna och ryggmärg, exempelvis för att hitta blödningar, tumörer eller andra avvikelser.

6. Hjärt- och kärlsjukdomar

Endoskopiska metoder kan också hjälpa till att bedöma hjärta och blodkärl, bland annat för att upptäcka blockeringar, medfödda hjärtfel eller andra kärlavvikelser.

Möjliga risker och biverkningar

Endoskopi är generellt sett en säker och effektiv undersökning, men den är inte helt fri från risker. De vanligaste komplikationerna är:

Blödning: Det finns en liten risk för blödning när endoskopet förs in eller i samband med att ett vävnadsprov (biopsi) tas.

Perforation: I sällsynta fall kan endoskopet skada eller punktera vävnaden i det organ som undersöks.

Infektion: En mindre risk för infektion finns i samband med att instrumentet förs in eller att ett prov tas.

Allergisk reaktion: Vissa personer kan reagera allergiskt på de kontrast- eller färgämnen som används under undersökningen.

Obehag efter ingreppet: Många upplever lindrigt obehag, heshet eller uppblåsthet efter undersökningen. Dessa besvär är oftast övergående och försvinner inom några timmar till en dag.

Innan och efter undersökningen

Innan du genomgår en endoskopi går läkaren tillsammans med dig igenom undersökningens risker och fördelar och inhämtar ditt samtycke. Du får också information om eventuell förberedelser, exempelvis fasta före en mag-tarmundersökning.

Endoskopi utförs oftast som så kallad dagkirurgi, vilket innebär att du kan åka hem samma dag som undersökningen görs. Tänk dock på att du kan behöva någon som hämtar dig om du har fått lugnande eller bedövning. Kontakta vården om du efteråt får kraftiga smärtor, feber, svårigheter att svälja eller tecken på blödning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online