Det finns inga belägg för att William Withering skulle ha gjort några direkta upptäckter om cirkulationssystemets anatomi eller funktion. Hans rykte vilar på helt andra områden – framför allt botaniken, där han gjorde betydelsefulla bidrag som fortfarande erkänns idag.
Withering är mest känd för sitt arbete inom botaniken. År 1776 publicerade han The Botanical Arrangement of All the Vegetables Naturally Growing in Great Britain, ett omfattande standardverk över Storbritanniens flora som blev mycket inflytelserikt och utkom i flera upplagor under hans livstid.
Även om Withering inte studerade cirkulationssystemet i sig, fick hans arbete som läkare i Birmingham ett oväntat samband med hjärtmedicinen. Han upptäckte att extrakt från fingerborgsblomman (Digitalis purpurea) kunde lindra vattusot (dropsy), ett tillstånd som ofta orsakas av hjärtsvikt. År 1785 publicerade han sina fynd i verket An Account of the Foxglove, vilket lade grunden för hjärtläkemedlet digitalis – en verksam substans som fortfarande används i modern sjukvård i form av bland annat digoxin.
Till skillnad från forskare som William Harvey, som beskrev blodcirkulationens mekanismer, bidrog Withering inte med upptäckter om hur cirkulationssystemet är uppbyggt eller fungerar. Hans historiska betydelse ligger i botaniken och i att han systematiskt införde digitalis som läkemedel – ett genombrott som räddat otaliga liv, men som inte var en upptäckt om cirkulationssystemet i sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online