Vad gör att vi kan andas? – Diafragmens avgörande roll

Varje andetag vi tar styrs till stor del av en enda muskel: diafragman, även kallad mellangärdet. Här förklarar vi hur den fungerar och varför den är så viktig för vår andning.

Diafragman – andningens motor

Diafragman är en stor, kupolformad muskel som ligger precis under lungorna och skiljer brösthålan från bukhålan med våra matsmältningsorgan. Utan den skulle inte andningen fungera som den ska.

Så sker inandningen

När diafragman drar ihop sig planar den ut och ökar därmed volymen i bröstkorgen. Detta skapar ett undertryck som får lungorna att expandera, varvid luft snabbt strömmar in vid inandning.

Och utandningen?

När muskeln sedan slappnar av återtar den sin kupolform. Bröstkorgens volym minskar, trycket stiger och luften pressas på ett passivt sätt ut ur lungorna – utan att vi behöver anstränga oss.

Innervering, blod- och lymfförsörjning

Diafragman styrs av nervus phrenicus, mellangärdesnerven. Dess blodförsörjning kommer främst från arteria musculophrenica, de övre diafragmaartärerna samt arteria pericardiacophrenica. Lymfatiskt dräneras muskeln via de interna och externa bröstlymfknutorna samt lymfknutorna i det främre mediastinum.