Över 20 personer insjuknade samtidigt med hosta, vätska i lungorna och andningssvårigheter – vad är hantaviruspulmonellt syndrom (HPS)?

Fler än tjugo personer som arbetat i samma miljö drabbades av kraftig hosta, ansamling av vätska i lungorna och svåra andningssvårigheter. Lungröntgen visade bilaterala infiltrat, det vill säga förändringar i båda lungorna, och prov från luftvägarna innehöll proteinrikt sekret. Flera av patienterna avled. Den troliga orsaken var hantaviruspulmonellt syndrom (HPS), en allvarlig lungsjukdom som överförs från gnagare till människa.

Vad är hantaviruspulmonellt syndrom?

HPS orsakas av hantavirus, en grupp av enkelsträngade RNA-virus som förekommer hos vilda gnagare världen över. I Nordamerika är hjortmussen (Peromyscus maniculatus) den viktigaste smittbäraren, medan andra virusvarianter finns i Europa och Asien. Sjukdomen är ovanlig, men kan utvecklas snabbt och bli livshotande.

Smittväg: från gnagare till människa

Viruset sprids inte mellan människor utan via kontakt med infekterade gnagare eller deras exkrementer. Smitta sker oftast när man andas in damm som förorenats av urin, avföring eller saliv från sjuka djur, till exempel vid städning av ladugårdar, förråd, hyttor eller andra slutna utrymmen där gnagare vistas. Direktkontakt med smutsiga händer kan också innebära risk.

Symtom på HPS

Sjukdomen börjar ofta som en vanlig infektion för att sedan förvärras kraftigt:

• Feber och frossa
• Muskelvärk, särskilt i lår, höfter och rygg
• Djup trötthet och huvudvärk
• Torr hosta som successivt förvärras
• Andnöd och känsla av tryck över bröstet

Inom några dagar kan vätska läcka ut i lungorna, vilket ger syrebrist och kräver akut sjukhusvård.

Allvarliga komplikationer

I det akuta skedet utvecklar många patienter kardiopulmonell chock, där både lungor och cirkulation slås ut. Röntgenbilderna visar typiskt bilaterala infiltrat, och vätskan i lungorna blir proteinrik. Trots intensivvård har dödligheten historiskt legat runt 35–40 procent, även om tidig vård kan förbättra prognosen.

Behandling

Det finns ingen specifik botande behandling mot hantavirus. Vården är därför stödjande och ges vanligen på intensivavdelning:

• Syrgasbehandling, ofta via syrgasmask eller högflödessystem
• Mekanisk ventilering vid sviktande andningsfunktion
• Vätskebalansering och blodtrycksstödjande läkemedel vid chock
• Kontinuerlig övervakning av syresättning och hjärtfunktion

Tidig upptäckt och snabb remittering till sjukhus är avgörande för överlevnad.

Så skyddar du dig mot smitta

Förebyggande åtgärder är den mest effektiva skyddsåtgärden:

• Undvik direktkontakt med vilda gnagare och deras bon.
• Täta hål och springor i hus, bodar och uthus så att gnagare inte kommer in.
• Vid städning av stängda utrymmen: ventilera ordentligt, använd gummihandskar och munskydd samt fuktdampa ytor i stället för att borra eller dammsuga torrt.
• Förvara mat i tättslutande behållare och ta bort gnagarbon så snart de upptäcks.

När ska man söka vård?

Sök akut vård om du inom ett par veckor efter kontakt med gnagarmiljö får feber tillsammans med andnöd, hosta eller tryck över bröstet. Uppge alltid att du kan ha exponerats för hantavirus, eftersom det hjälper vården att snabbt ställa rätt diagnos och sätta in livräddande behandling.