Respiratorisk Fysiologi: Mekanik vid In- och Utandning samt Andningskontroll

Inandning (Inspiration) – Aktiv Process

• Middiffen kontraherar → plattas → ↑ thoraxvolym (vertikalt).
• Yttre intercostaler kontraherar → revbenshissning → ↑ thoraxvolym (anteroposteriört + lateralt).
• Intrapleuralt tryck blir mer negativt (–5 till –8 cmH₂O).
• Alveolärt tryck < atmosfäriskt → luft flyter in.

Utandning (Exspiration) – Passiv i Vila

• Middiffen avspännar → kuplar uppåt.
• Yttre intercostaler avspännas; elastisk återfjäder av lungor/thorax ↓ volym.
• Intrapleuralt tryck återgår mot baslinje.
• Alveolärt tryck > atmosfäriskt → luft flyter ut.

Tvingad Utandning (Träning, Sjukdom)

• Inre intercostaler + buk muskler (rectus abdominis, obliqua) kontraherar → ytterligare ↓ thoraxvolym.
• Aktiv process; genererar positivt pleuraltryck.

Andningskontroll

• Medullära centra: Dorsal respiratorisk grupp (inspiratorisk), ventral respiratorisk grupp (exspiratorisk).
• Pons: Pneumotaktisk (begränsar inspiration), apneustisk (förlänger inspiration).
• Kemoreceptorer: Centrala (medullära, pH/CO₂), perifera (carotis/aortiska kroppar, PaO₂, pH, PaCO₂).
• ↑ PaCO₂ / ↓ pH → ↑ ventilation; ↓ PaO₂ (<60 mmHg) → ↑ ventilation (perifera).

Klinisk Relevans

• Arbete av andning ökat vid obstruktion (astma, KOL), restriktion (fibros, fetma), neuromuskulär sjukdom.
• Auto-PEEP (dynamisk hyperinflation) vid svår luftvägsbegränsning.
• Ventilatorstrategier riktar sig mot lungskyddande volymer/tryck.