Eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA) är långkedjiga fleromättade fettsyror (PUFA), alltså fettsyror som innehåller 18 eller fler kolatomer samt två eller flera dubbelbindningar. De viktigaste källorna i kosten är fisklever och fiskkött. EPA och DHA spelar en roll i cellernas ämnesomsättning och har kopplats till förebyggandet av hjärt-kärlsjukdomar och fetma. DHA är dessutom viktigt för synutvecklingen och hjärnans utveckling hos spädbarn.
Båda fettsyrorna bildas i kroppen från samma utgångsämne: alfa-linolensyra (ALA). Detta sker via så kallade biosyntetiska vägar, där enzymerna successivt bygger om molekylerna steg för steg.
EPA består av 20 kolatomer och fem dubbelbindningar, medan DHA har 22 kolatomer och sex dubbelbindningar. Båda klassificeras som n-3-fettsyror, eller omega-3-fettsyror, eftersom de första dubbelbindningarna i molekylerna sitter vid tredje kolatomen räknat från änden av kedjan.
ALA är föregångaren till både EPA och DHA och finns uteslutande i växtbaserade livsmedel, exempelvis linfrö, valnötter och rapsolja. Eftersom människokroppen inte själv kan tillverka ALA räknas den som en essentiell fettsyra (EFA) – den måste alltså fås via kosten.
Bildningen av EPA sker genom en serie reaktioner som innebär att dubbelbindningar läggs till (desaturering) respektive att kolatomer byggs på (elongering).
ALA har 18 kolatomer och tre dubbelbindningar. Först desatureras ALA till oktadekatetraensyra (OTA), som har fyra dubbelbindningar. Därefter förlängs OTA till eikosatetraensyra, som innehåller 20 kolatomer. Ett avslutande desatureringssteg omvandlar denna mellanhändelse till färdig EPA.
EPA kan även bildas via en alternativ väg. Denna mekanism aktiveras främst när den vanliga vägen är blockerad, till exempel vid sjukdom, och har påvisats i mänsklig testikelvävnad samt i bröstcancerceller.
Den avgörande skillnaden ligger i det första steget: här förlängs istället ALA direkt till eikosatriensyra, en förening med 20 kolatomer. Nästa steg är en desaturering som ger eikosatetraensyra – samma mellansteg som i den ordinarie vägen. Det sista steget är likaså identiskt och avslutas med att EPA bildas genom desaturering.
DHA finns i fosfolipidmembranen i hjärnans celler, i spermier och i näthinnan, där den är avgörande för normal funktion. Precis som EPA bildas DHA i levern, men processen omfattar flera extra steg utöver EPA-vägen.
Först förlängs EPA till den 22-kolsföreningen DPA (dokosapentaensyra). DPA förlängs och desatureras sedan ytterligare till en förening med 24 kolatomer och sex dubbelbindningar. I det sista steget oxideras denna förening, vilket resulterar i DHA.
Medan desaturering och elongering sker i cellernas endoplasmatiska retikulum, utförs det slutliga oxidationssteget i små organeller som kallas peroxisomer. Detta samspel mellan olika cellulära avdelningar gör DHA:s bildning till en av de mest komplexa fettsyresynteserna i kroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online