Ur kemiskt perspektiv uppvisar äppelkärnor starka antioxidativa egenskaper. Trots detta saknar de medicinsk användning, eftersom de innehåller giftiga ämnen som gör dem olämpliga att konsumera i större mängder.
Alla äppelkärnor innehåller giftiga kemiska föreningar som kallas amygdalin och cyanogena syror. När amygdalin bryts ner i kroppen bildas vätecyanid, ett potent gift. Vid intag av stora mängder kärnor kan allvarliga symtom uppstå, såsom yrsel, huvudvärk, lågt blodtryck samt i extrema fall andningsbesvär.
Kroppen klarar av att själv neutralisera små mängder cyanogena syror, vilket innebär att ett oavsiktligt intag av några få kärnor utgör en mycket liten risk. Tuggade eller krossade kärnor frisätter dock mer gift än hela kärnor, som passerar matsmältningssystemet i stort sett opåverkade. Små barn bör därför alltid hållas borta från stora mängder kärnor.
Ett äpple innehåller fem fröfack i fruktens mitt, så kallade karpeller. Antalet kärnor i varje fack varierar och avgörs bland annat av äpplets hälsa, pollineringens framgång och växtförhållandena under säsongen.
Apelträd introducerades i Amerika under 1600-talet av europeiska nybyggare som tog med sig frön över Atlanten. Med tiden spreds odlingen över hela kontinenten, och idag är äpplet en av världens mest odlade frukter med tusentals olika sorter.
Visste du att äpplen mognar ungefär tio gånger snabbare i rumstemperatur än i kylskåp? Vill du förlänga hållbarheten bör äpplen därför förvaras svalt, exempelvis i kylens grönsakslåda, där de kan hålla sig fräscha i flera veckor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online