En aponévros (flertal: aponévroses) är en platt, bred, bladliknande sena sammansatt av dens, fibrost bindväv (primärt typ I kolagen). Den fungerar som avslutning eller fäste för en platt eller bred muskel, sammanfogas med periostet av ben, den djupa fasciën, eller aponévrosen av en annan muskel.
Vesentliga drag
- Struktur: Plan, band- eller bladliknande; blank, vit, relativt inelastisk.
- Sammansättning: Parallella buntar av kollagenfibrer med glesa fibroblast; liknande sena men bredare och tunnare.
- Fäste: Ofta täcker muskelyta (t.ex. m. obliquus externus abdominis aponévros) eller bildar en mellanliggande förbindelse mellan muskel och ben (t.ex. galea aponeurotica, palmar/plantar aponévroses).
- Funktioner:
- Ger brett, starkt fäste för muskler med vida ursprung/fästen.
- Distribuerar dragkrafter över större yta, minskar spänningskoncentration.
- Skiljer angränsande muskelgrupper (intermuskulära septa).
- Bildar fibrosa vävnadsovrar och kärl (t.ex. flexor retinaculum).
Vanliga exempel
- Galea aponeurotica (epikraniell aponévros): Förenar m. frontalis och m. occipitalis över kraniet.
- Bukaponévroses: M. obliquus externus, internus, transversus abdominis aponévroses bildar rektusschemat och linea alba.
- Palmar och plantar aponévroses: Förtjocknar till palmar fascia och plantar fascia, skyddar neurovaskulära strukturer och upprätthåller völvar.
- Thorakolumbal fascia: Aponévrotisk investering av djupa ryggmuskler.
Aponévroser är i princip breda senor; histologiskt och funktionellt liknande men anpassade för vida, platta muskelfästen.
