Vad är epilepsi? Orsaker, symtom, diagnos och behandling

Epilepsi är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande epileptiska anfall. Anfall är korta episoder av onormal elektrisk aktivitet i hjärnan som kan ge upphov till en mängd olika symtom – från förändringar i medvetande till påverkan på rörelser, sinnesintryck och känslor.

Epilepsi är en vanlig sjukdom som drabbar människor i alla åldrar, oavsett etnicitet eller socioekonomisk bakgrund. Det uppskattas att runt 50 miljoner människor världen över lever med epilepsi.

Vad orsakar epilepsi?

Den exakta orsaken till epilepsi är inte helt klarlagd, men sjukdomen antas bero på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Bland de vanligaste riskfaktorerna finns:

• Familjehistoria av epilepsi
• Vissa genetiska tillstånd
• Huvudskador
• Stroke
• Infektioner i hjärnan
• Hjärntumörer
• Metabola rubbningar

Vilka symtom ger epilepsi?

Symtomen varierar beroende på vilken typ av anfall personen drabbas av. Epileptiska anfall delas traditionellt in i tre huvudgrupper:

• Generaliserade anfall påverkar båda hjärnhalvorna samtidigt. Hit hör tonisk-kloniska anfall (grand mal), absensanfall (petit mal) samt myoklona anfall.
• Fokala anfall uppstår i en avgränsad del av hjärnan. De kan vara enkla fokala anfall, komplexa fokala anfall eller sekundärt generaliserade anfall.
• Oklassificerade anfall går inte att placera in i någon av de ovanstående kategorierna.

Symtombilden kan skilja sig markant mellan olika individer, men några av de vanligaste tecknen är:

• Medvetandeförlust
• Konvulsioner
• Ryckningar i armar, ben eller hela kroppen
• Frånvarande stirrande blickar
• Förvirring
• Minnesluckor
• Domningar eller stickningar
• Synrubbningar
• Ljudhallucinationer
• Huvudvärk
• Trötthet

Hur ställs diagnosen epilepsi?

Diagnosen baseras främst på patientens sjukhistoria och en klinisk undersökning. Läkaren kan dessutom beställa ett eller flera av följande undersökningar:

• Elektroencefalogram (EEG) – registrerar hjärnans elektriska aktivitet
• Magnetresonanstomografi (MR) – ger detaljerade bilder av hjärnan
• Datortomografi (DT) – visar tvärsnittsbilder av hjärnan
• Blodprover – kontrollerar metabola rubbningar eller infektioner
• Neuropsykologiska tester – bedömer kognitiv funktion

Hur behandlas epilepsi?

Idag finns flera effektiva behandlingsalternativ för epilepsi:

• Läkemedel som förebygger anfall – ofta första behandlingsval
• Kirurgi där den hjärndel som orsakar anfallen opereras bort
• Vagusnervstimulering (VNS) – elektriska impulser stimulerar vagusnerven och minskar anfallsfrekvensen
• Ketogen kost – en specialkost som inducerar ketos och kan minska anfall, särskilt hos barn
• Kompletterande terapier, exempelvis akupunktur, yoga och meditation, som stöd till övrig behandling

Vilken behandling som passar bäst beror alltid på patientens individuella situation, anfallstyp och livssituation. Behandlingen bör planeras tillsammans med en specialist i neurologi.

Vad är prognosen vid epilepsi?

Prognosen varierar beroende på epilepsityp och anfallens svårighetsgrad. Många personer blir helt anfallsfria med rätt medicinsk behandling, medan andra kan ha kvarvarande anfall genom livet. Med adekvat vård kan dock de allra flesta leva fullgoda och produktiva liv.

Epilepsi är ett allvarligt tillstånd, men det går väl att hantera med rätt behandling. Upplever du symtom som tyder på epilepsi – kontakta din läkare så snart som möjligt för utredning.