Nej – åtminstone inte i den mening som ofta skildras i science fiction, där mekaniska förstärkningar helt ersätter eller överträffar kroppens naturliga delar. En människa kan idag inte vara bionisk i ordets fulla bemärkelse. Bioniska delar som fullt ut kan återskapa komplexiteten och anpassningsförmågan i mänskliga organ och vävnader är fortfarande spekulativa och ligger långt bortom vår nuvarande teknologiska förmåga.
Begreppet bionisk kombinerar biologiskt och elektroniskt och syftar på teknik som imiterar eller samverkar med levande system. Inom forskningen handlar det om att utveckla artificiella komponenter som kan integreras med kroppen – men ännu finns ingen teknik som kan mäta sig med ett riktigt organs funktion, känslighet och förmåga att läka och anpassa sig.
Samtidigt används ordet "bionisk" ofta i en vidare och mer vardaglig bemärkelse om personer som använder avancerade hjälpmedel. Exempel på sådan teknik inkluderar:
Mekatroniska proteser: Konstgjorda armar och ben som styrs med muskelsignaler och i vissa fall ger användaren en känsla av beröring.
Cochleaimplantat: Inne i örat placerade enheter som gör det möjligt för döva och hörselskadade att uppfatta ljud.
Retinaimplantat: Experimentell teknik som kan ge en begränsad synfunktion till personer med viss typ av synnedsättning.
Pacemakers och neurostimulatorer: Implantat som reglerar hjärtrytm eller dämpar bland annat kronisk smärta och Parkinsonsymtom.
Så kan man vara bionisk? I strikt mening – nej. Ingen människa är idag bionisk i den futuristiska betydelsen av ordet. Men i praktiken hjälper modern bionisk teknik redan tusentals människor att återfå eller förbättra viktiga kroppsfungerar. Utvecklingen går snabbt, och gränsen mellan människa och maskin blir alltmer flytande – även om den fullständigt bioniska människan fortfarande är ren science fiction.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online