Vattkoppor (varicella) dödsfall har blivit sällsynta i USA sedan introduktionen av vattkoppsvaccinet 1995. För närvarande sker bara 1–2 dödsfall årligen, mestadels hos ovaccinerade barn under 5 år eller immunförsvagade individer. Innan vaccinet orsakade vattkoppor ungefär 100–150 dödsfall och över 10 000 insjuknanden varje år i USA ensamt.
Vem har högst risk för allvarlig sjukdom?
- Immunförsvagade individer: De med HIV/AIDS, cancer (särskilt leukemi/lymfom), organtransplantatmottagare, eller på immunsuppressiv terapi (höga doser steroider, biologiska läkemedel).
- Nyfödda och spädbarn vars mödrar saknar immunitet.
- Gravida kvinnor (risk för kongenitalt varicellasyndrom eller allvarlig mödral lunginflammation).
- Ungdomar och vuxna: Vattkoppor tenderar att vara allvarligare i äldre åldersgrupper.
Potentiella komplikationer
Även hos friska barn kan vattkoppor leda till:
- Bakteriella hudinfektioner (impetigo, cellulit, nekrotiserande fasciit) från klåda av utslag.
- Lunginflammation (viral eller sekundär bakteriell) – en ledande orsak till insjuknande och död.
- Encephalit (hjärninflammation) – sällsynt men allvarlig.
- Cerebellär ataxi (tillfällig ogång).
- Reyes syndrom (kopplat till acetylsalicylatanvändning vid virussjukdom – ge aldrig acetylsalicylsyra till barn med vattkoppor).
Prevention: Vaccination är nyckeln
Vattkoppsvaccinet är över 90% effektivt vid att förebygga vattkoppor och nästan 100% effektivt vid att förebygga allvarlig sjukdom. CDC rekommenderar två doser: första vid 12–15 månader, andra vid 4–6 år. Uppföljningsvaccinering rekommenderas för äldre barn och vuxna utan immunitetsbevis. Vaccination skyddar inte bara individen utan också sårbara samhällsmedlemmar som inte kan vaccineras.
