Gallsalter är kemiska föreningar som bildas i levern och lagras i gallblåsan. De spelar en central roll i matsmältningen av fetter och hjälper kroppen att göra sig av med gifter. När kroppen saknar tillräckliga mängder gallsalter kan sjukdomar uppstå till följd av en toxisk ansamling. Forskning tyder dessutom på att intag av gallsalter som kosttillskott kan hjälpa till att förebygga giftansamling hos patienter med onormal gallproduktion samt hos dem som opererats bort gallblåsan.
För att förstå vad forskare menar med gallsalter behövs viss grundläggande kunskap i kemi. En förklaring av syror, baser och pH-värden är till stor hjälp.
Centralt i detta sammanhang är begreppet jon. En atom med elektrisk laddning kallas en jon. Syror är positivt laddade och har en extra proton att avge, och de försöker därför kombinera med negativt laddade joner som kallas baser. En bas, det vill säga ett alkaliskt ämne, är negativt laddat och tar därför emot syrans extra proton.
När en bas möter en syra sker en neutraliserande reaktion. Denna reaktion bildar vatten och ett kemiskt salt. Det är just denna typ av reaktion som skapar gallsalterna i levern.
Levern producerar galla, inklusive gallsalter, och gallblåsan fungerar som lagringsplats. Gallan utsöndras sedan från gallblåsan till matsmältningskanalen, där den underlättar digestionen. Där bidrar gallsalterna till upptaget av vissa näringsämnen, exempelvis fetter, och hindrar samtidigt upptaget av andra ämnen, såsom gifter.
Enligt Mosby's Medical Dictionary består gallsalter av natriumsalter av olika syror som bildas i levern och härstammar från kolesterol. De hjälper till att emulgera fetter och underlättar deras absorption i tarmen.
Om en patient genomgår en kolecystektomi, det vill säga kirurgisk borttagning av gallblåsan, utsöndras inte längre gallan till matsmältningskanalen på samma sätt. Konsekvensen blir att gifter som normalt bryts ner av gallan och lämnar kroppen som avfall i stället kan lagras i kroppens fettvävnad. Dessa gifter kan i sin tur orsaka inflammation, infektioner och cancer.
Psoriasis är en kronisk hudsjukdom där hudceller bildas snabbare än kroppen hinner stöta bort dem, vilket ger upphov till hudförändringar. Vissa forskare misstänker att sjukdomen hänger samman med otillräcklig eliminering av gifter ur kroppen.
Forskare i Ungern testade hypotesen att psoriasis drabbar personer som inte producerar tillräckligt med galla. K. Gyurcsovics och L. Bertók vid Petz Aladár universitetssjukhus i Győr behandlade under två år en grupp psoriasispatienter med konventionella läkemedel och en annan grupp med gallsalter som intogs via munnen. I gruppen som fick konventionell medicinering blev 24,9 procent symtomfria, medan hela 78,8 procent i gruppen som tog gallsalter blev symtomfria. Resultatet pekar mot att gallsalter kan utgöra en mer effektiv behandling av psoriasis.
För den som vill komplettera sin dagliga näring med gallsalter finns frystorkad oxgalla lättillgänglig hos hälsokostbutiker och nätbutiker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online