Alla kristaller och stenar består av en kombination av kemiska ämnen som binds samman till ett fast material. Att förstå stenarnas sammansättning – exempelvis novembermånadens födelsesten topas – är viktigt om du vill veta varför den har en viss färg, hur hård den är eller hur den har bildats.
Topas kemiska formel är Al₂[F₂/SiO₄]OHCrFeMn. Detta betyder att stenen huvudsakligen består av aluminium, men den innehåller även kisel, fluor, syre, väte, krom, järn och mangan.
Tack vare sin kemiska sammansättning tillhör topas silikatfamiljen – mer specifikt gruppen nesosilikater. Silikater är den största mineralgruppen på planeten; omkring en tredjedel av alla kända mineral ingår i denna grupp. Det beror på att syre och kisel är de två mest förekommande grundämnena på jorden.
Nesosilikater är mineral som består av enskilda tetraedrar som inte binder till andra kluster. Granat, kyanit, olivin och howlit är några andra medlemmar i nesosilikatfamiljen.
En stens färg avgörs av dess kemiska sammansättning. Topas varierande färger är resultatet av extra metaller som blandas med stenen under dess tillväxtprocess. Mörkt guldgul topas är vanligt förekommande, men stenen finns även i vitt, silverfärgat, blått, grönt och rosa. Det är inte ovanligt att hitta helt klar eller färglös topas också.
Topas bildas i ortorombiska kristallprismor. Ortorombiskt syftar på en kristallisationsform med räta vinklar om 90 grader men tre olika långa axlar. Topas bildar höga rektangulära formationer med stor höjd, medelhög bredd och kort till medeldjup. Svavel, baryt, krysoberyll och celestin är andra kristaller som formas på samma ortorombiska sätt som topas.
Precis som andra stenar och kristaller mäts topas enligt Mohs hårdhetsskala. Skalan går från 1 till 10, där 1 innebär att ytan är mycket lätt att repa och 10 motsvarar diamanter, som inte kan repas alls. Topas ligger på 8 på skalan, vilket gör den till en relativt hård födelsesten som passar utmärkt för smycken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online