
Mono, även känt som körtelfeber eller infektiös mononukleos, är en vanligt förekommande smittsam sjukdom som orsakas av Epstein-Barr-viruset (EBV). Sjukdomen drabbar oftast ungdomar och unga vuxna och sprids främst via saliv, exempelvis genom kyssar, delade glas eller hosta.
Sjukdomsbilden kan variera mycket mellan olika personer, men nedan går vi igenom de mest typiska symtomen.
Lätt till måttlig feber (oftast runt 38–39 °C) som kan pågå i flera veckor och ofta är värst på eftermiddagen och kvällen.
Ett intensivt halsont som kan göra det smärtsamt och svårt att svälja. Detta är ett av de mest framträdande symtomen vid körtelfeber.
Lymfkörtlarna i halsen, armhålorna och ljumsken kan bli förstorade och ömma vid beröring.
Djup utmattning och svaghetskänsla som kan bestå i flera veckor eller till och med månader. Tröttheten är ofta det symtom som dröjer längst.
Mandlarna blir förstorade och inflammerade och kan vara täckta av ett vitt eller gulaktigt beläggning.
Lätt till måttlig huvudvärk som ofta följer med febern.
Värk och ömhet i musklerna, särskilt under sjukdomens första dagar.
Ett fint, rött utslag kan uppträda på bröstet, magen eller ryggen. Detta ses hos cirka 10 procent av de drabbade och är vanligare hos dem som behandlas med antibiotika (exempelvis ampicillin) i tron om att det rör sig om bakteriell halsinfektion.
Nedsatt lust att äta, ofta i kombination med svårighet att svälja mat på grund av halsontet.
Lätta magont eller obehag i buken, ibland beroende på en förstorad mjälte eller leverpåverkan.
Vissa personer upplever illamående och kan även kräkas, särskilt i början av sjukdomen.
Mjälten förstoras hos ungefär hälften av alla patienter. Eftersom en förstorad mjälte kan skadas lätt rekommenderas man att undvika kontaktsporter och tunga lyft under återhämtningen.
Värk och obehag i lederna kan förekomma, även om detta är mindre vanligt än de andra symtomen.
Det är viktigt att komma ihåg att inte alla med mono får alla dessa symtom, och svårighetsgraden varierar kraftigt från person till person. Vissa har endast lindriga beskrivningar, medan andra behöver medicinsk vård.
Kontakta vården om du misstänker att du eller någon i din närhet har körtelfeber, särskilt vid kraftig buksmärta, svårigheter att andas eller svälja, eller symtom som inte förbättras. En läkare kan ställa diagnos genom blodprov och ge råd om rätt behandling och återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online