Osteoblaster – kroppens benbildande celler – produceras från så kallade osteoprogenitora stamceller. Dessa omogna stamceller återfinns på två centrala platser i skelettet: i det inre lagret av benhinnan (periosteum) samt i endostet, den tunna hinna som klär benens insida mot benmärgen.
De osteoprogenitora cellerna är mesenkymala stamceller som ännu inte fullbordat sin utveckling. De har förmåga att dela sig och differentiera, det vill säga mogna till aktiva osteoblaster som kan bygga ny benvävnad.
Periosteum, som omger benets utsida, består av ett yttre fibröst lager och ett inre lager rikt på osteoprogenitora celler. Det är just detta inre lager som spelar en avgörande roll vid benstillväxt och läkning efter frakturer.
Samma typ av stamceller finns även i endostet, vilket gör att benbildning kan ske även på benets inre ytor, exempelvis vid ombyggnad av benmärgshåligheten.
När en osteoprogenitor stamcell differentieras blir den en aktiv osteoblast som börjar producera benmatrix – främst bestående av kollagen och proteiner som möjliggör mineralisering. När en osteoblast helt omges av den benvävnad den själv har skapat, övergår den slutligen till att bli en osteocyt, den mogna celltyp som upprätthåller och övervakar benvävnaden.
Kort sagt produceras osteoblaster från osteoprogenitora stamceller i det inre lagret av benhinnan och i endostet. Dessa platser gör att skelettet kontinuerligt kan växa, förnyas och läka genom hela livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online