Syrgasbehandling har på senare år fått ökad uppmärksamhet som en lovande alternativ behandlingsmetod mot några av vår tids mest fruktansvärda och gåtfulla sjukdomar, såsom aids och cancer. Metoden används vid så många olika tillstånd att dess förespråkare menar sig ha funnit ett slags universalmedel – en bot som går till roten av alla sjukdomar, vilken enligt deras teori är bristen på tillräckligt med syre i kroppen.
Syrgasbehandling innebär en konstgjord höjning av syrenivåerna i kroppen. Den mänskliga kroppen består till mer än hälften av vatten, som i sin tur är uppbyggt av två vätemolekyler och en syremolekyl. Total syrebrist kan leda till döden inom loppet av bara några minuter. Dessa argument räcker gott för att visa hur avgörande syre är för både hälsa och liv.
Inom syrgasbehandling används flera olika tekniker: ozonterapi, oxidativ terapi och behandling i tryckkammare. De två första metoderna går ut på att föra in ämnen i kroppen som kan frigöra syre.
Ozonterapi bygger på användning av ozongas (O3), som blandas med luft eller vätskor och därefter förs in via kroppens naturliga öppningar eller injiceras i muskulaturen. När ozonet kommer i kontakt med vattnet i de röda blodcellerna omvandlas det till väteperoxid.
Oxidativ terapi utförs genom injektion eller intag av flytande väteperoxid (H2O2), ett ämne som förekommer naturligt i människokroppen i små spårmängder.
Användning av tryckkammare, även känt som hyperbar syrgasbehandling, innebär att patienten placeras i en trycksatt kammare där hen andas rent syre.
Även om det saknas vetenskapliga bevis för att högre syrenivåer skulle skada tumörer, finns det hopp om nya framsteg på området, eftersom studier visat att cancerceller använder syre på ett annorlunda sätt än friska celler.
Behandling i tryckkammare är godkänt av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA mot dykersjuka, kallbrand, hjärnböld samt läkning av vävnader som behöver mer syre, men den har aldrig kunnat bevisas bota cancer. Laboratorieförsök har visat viss potential hos väteperoxid i kombination med kemoterapi, men resultaten är fortfarande inte entydiga, enligt American Cancer Society.
Medan behandling i tryckkammare betraktas som en säker metod kan tillförsel av syrefrigörande ämnen vara farligt, och dödsfall bland patienter har rapporterats. Intag av livsmedelsklassad väteperoxid kan orsaka kräkningar samt brännskador i svalg och magsäck. Vid hudkontakt kan ämnet även ge upphov till blåsor och brännskador.
Injicerbar väteperoxid medför också risker, eftersom höga halter av ämnet i blodet kan orsaka kärlblockeringar, kallbrand och i värsta fall döden. Vissa personer kan dessutom drabbas av allvarliga allergiska reaktioner.
Gravida kvinnor bör inte använda ozonterapi eller oxidativ terapi, eftersom dessa metoder kan påverka fostret och det nyfödda barnet på okända sätt. Behandling i tryckkammare får under graviditet endast övervägas i extrema fall, när inget annat behandlingsalternativ finns tillgängligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online