Batteri. Svavelsyra är den elektrolyt som används i blybatterier, även kallade bly–syra-batterier. Denna batterityp återfinns i de flesta bilar och andra fordon, men även inom en rad industriella tillämpningar såsom reservkraftsystem, truckar och telekommunikationsanläggningar.
Elektrolytens uppgift är att möjliggöra den kemiska process som alstrar elektrisk ström. Utan svavelsyran skulle ingen reaktion ske mellan batteriets plattor, och därmed ingen energi kunna lagras eller levereras.
I ett fulladdat blybatteri består elektrolyten av utspädd svavelsyra, normalt cirka 30–35 procent syra blandat med vatten. När batteriet laddar ur reagerar svavelsyran med både de positiva och de negativa blyplattorna, vilka då omvandlas till blysulfat. Samtidigt sjunger syrakoncentrationen i elektrolyten eftersom syran förbrukas i processen.
Vid laddning sker reaktionen åt motsatt håll: blysulfaten på plattorna omvandlas tillbaka till bly och blydioxid, och svavelsyran återbildas i elektrolyten. Det är denna omvändbara reaktion som gör att ett blybatteri kan laddas och urladdas många gånger.
Eftersom syrakoncentrationen varierar beroende på batteriets laddningsgrad kan densiteten i elektrolyten användas som mått. Med en så kallad syrvåg (densitmätare) går det enkelt att avläsa hur fulladdat batteriet är – ju högre densitet, desto mer laddat batteri.
Batterisyra är starkt frätande och kan orsaka allvarliga skador på hud och ögon. Använd alltid skyddshandskar och skyddsglasögon vid hantering, och undvik kontakt med kläder och metallytor. Skulle syra spillas ska den omedelbart spolas bort med rikligt med vatten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online