
Syrets förekomst på vår planet är en grundförutsättning för livet. En brist på detta livsviktiga grundämne leder däremot till sjukdom och död. Under de senaste hundra åren har medicinvetenskapen därför upptäckt de gynnsamma effekterna – ibland livräddande – av att tillföra syrgas till patienter med nedsatt syreupptag.
I slutet av 1990-talet expanderade Japan marknaden genom att marknadsföra syrgasterapi, ibland kallad ozonterapi, som ett allmänt läkande medel. Kalifornien och Las Vegas följde snabbt efter, och idag översvämmas marknaden av syrgasterapiprodukter och utrustning.
Rätt syrehalt i lungorna är avgörande för cellernas normala funktion – för mycket eller för lite kan ge negativa effekter. Ett lågt syreupptag försämrar cellfunktionen och kan leda till en giftig ansamling av ämnen i blodet. Detta kan i sin tur resultera i försämrad hälsa, onormal celltillväxt och virusinfektioner.
Förespråkare för syrgasterapi menar att förorenad luft och industriellt producerade livsmedel gör att vi inte får i oss tillräckligt med friskt syre, vilket bidrar till dagens sjukdomstillstånd. Genom att översvämma cellerna med aktiverat syre – syre med en extra tredje syremolekyl – skulle man enligt teorin kunna bota och förebygga många hälsoproblem.
Syrgasterapi finns i olika former. Icke-medicinska syreförstärkande produkter inkluderar krämer, tabletter, ansiktsbehandlingar och till och med injektioner. För andningsändamål kräver de flesta icke-medicinska apparater att man andas in friskt syre genom två plastslangar som förs in i näsan.
Medicinska apparater som levererar syre inkluderar tankar, cylindrar och syrekoncentratorer. Hyperbar syrgasbehandling kräver dessutom att personen vistas i en tryckkammare.
Medicinvetenskapen stödjer inte syrgasterapi som allmänt hälsomedel. Däremot tillför man syre till patienter med tillstånd som påverkar andningen, såsom lung- och hjärtsjukdomar, för att säkerställa ett tillräckligt syreupptag.
Hyperbar syrgasbehandling gynnar tillstånd som orsakar onormalt syreupptag, exempelvis dykertryckfallssjuka och kolmonoxidförgiftning. Förhöjd syrgas kan dessutom möjligen reparera skador på ben och mjukvävnad till följd av strålbehandling. Andra användningsområden är läkning av hudskador i samband med hudtransplantationer, plastikkirurgi och bensår. Nya tillämpningar innefattar försök att lindra symtomen vid autism, diabetes, cerebral pares, stroke och multipel skleros.
Västerländsk medicin erkänner inte några positiva effekter av icke-medicinsk användning av syrgasterapi. Personer som använder aktiverat syre rapporterar dock ökat välbefinnande, minskad stress och ökad energi. Vissa hävdar även att det lindrar bakfylla, huvudvärk och bihåleproblem.
En högre syresättning av blod och vävnader tycks stimulera cellfunktionen och öka cellernas förmåga att läka samt bekämpa infektioner. Syrgasterapi tycks dessutom stimulera tillväxten av nya blodkärl och nerver.
Hyperbar syrgasbehandling kan också minska svullnad och därmed begränsa skadorna vid akuta hjärn- och ryggmärgsskador. Syrgasterapi kan möjligen även påverka onormal celltillväxt i samband med cancer samt andra patogener som virus, svamp och skadliga bakterier.
Hyperbariska kammare finns på sjukhus samt på medicinska center och kliniker. En session varar mellan 90 och 120 minuter, och oftast krävs flera sessioner innan resultat uppnås. Icke-medicinska sessioner, som erbjuds på syrebarer, varar mellan en och tjugo minuter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online