Medicinska experter, alternativmedicinska praktiker samt trendiga barer och spaanläggningar marknadsför alla syrgasbehandling som ett verktyg för bättre hälsa. Inom modern medicin används syrgasbehandling för att återställa ett normalt syreupptag och för att behandla olika sjukdomar. Användning utanför sjukvården syftar ofta till att stärka immunförsvaret, öka energinivåerna och främja en känsla av välbefinnande.
Tyvärr är ingen behandling – inte ens syrgasbehandling – helt fri från potentiellt skadliga biverkningar. Här går vi igenom hur behandlingen fungerar, vilka risker som finns och vem som bör avstå.
Syre tillförs via tankar, tryckflaskor eller syrgaskoncentratorer. Dessa metoder kräver olika former av andningsutrustning, exempelvis en ansiktsmask eller två tunna plastslangar som placeras i näsan. Vid hyperbar syrgasbehandling går personen in i en trycksatt kammare för att andas syre under förhöjt lufttryck.
Syrgasbehandling ger kroppen en högre koncentration av syre än vanlig luft innehåller. Detta överskott av färskt syre fyller blodet och vävnaderna, vilket underlättar cellernas funktion och kan stimulera tillväxten av blodkärl och nerver.
Forskningen kring negativa effekter av syrgasbehandling är begränsad. De flesta problem som kopplas till behandlingen gäller utrustningen snarare än syret i sig. Vissa studier tyder dock på biverkningar i specifika situationer.
Studier från 1976 och 2005 antydde att behandling av hjärtinfarktpatienter med höga syreflöden minskade blodflödet genom kransartären, vilket kunde leda till skador på hjärtat. Rutinmässig syrgasgivning till patienter med misstänkt hjärtinfarkt är därför fortfarande omstridd. Enligt professor Richard Beasley vid Nya Zeelands medicinska forskningsinstitut (citerad av Kirby, 2007) bör syrgasbehandling begränsas till patienter som faktiskt har nedsatta syrenivåer i blodet.
En annan möjlig fara är felaktig hantering av utrustningen, vilket kan leda till att syretillförseln blir förorenad. Enligt en rapport från Dallas Countys rättsmedicinska kontor misslyckades en leverantör av syrgasutrustning till sjukhus med att upprätthålla säkra standarder. Detta orsakade möjligen 11 dödsfall, eftersom patienterna inandade ett giftigt rengöringsämne tillsammans med syret.
Utöver förgiftning kan man även få i sig syre som innehåller luftburna partiklar och andra skadliga ämnen. Sådana situationer beror ofta på smutsiga filter eller slitna andningsslangar. Dessutom tillsätter vissa leverantörer oljor för att smaksätta syret, vilket i värsta fall kan leda till allvarliga lunginfektioner.
Med korrekt utrustning är syrgasbehandling relativt säker. Medicinska experter varnar dock de som lider av astma eller andra besvär i de övre luftvägarna. Faktum är att de flesta yngre personer med astma inte visar några mätbara hälsofördelar av syrgasbehandling, vilket gör behandlingen verkningslös för denna grupp. Personer som ändå använder syre på grund av andningssvårigheter bör inte överstiga ett syreintag på 26 procent.
Personer med hög feber eller virusinfektion kan förvärra sitt tillstånd av ökat syre. Gravida kvinnor samt personer med kollapsad lunga eller de som återhämtar sig från mellanöreskirurgi bör helt avstå från syrgasbehandling.
Med undantag för vissa situationer verkar korrekt utförd syrgasbehandling vara relativt säker. Vid hyperbar syrgasbehandling, som är den mest invasiva formen, rapporterar patienterna oftast endast lindrigt obehag i form av klaustrofobi. En tillfällig fysisk reaktion som kan förekomma är suddig syn.
Innan du påbörjar någon form av syrgasbehandling bör du alltid konsultera en läkare eller annan legitimerad vårdpersonal. Vissa hälsotillstånd kan nämligen ge upphov till oönskade reaktioner, och en professionell bedömning är det bästa skyddet mot komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online