Vad är brusk?
Brusk är en specialiserad bindvävnad: kondrocyter inbäddade i en fast, flexibel extracellulär matrix rik på kollegen, proteoglykaner och vatten. Den är avaskulär, anerval och alymfatisk — läker långsamt.
Tre brusktyper
1. Hyalin brusk (Mest vanlig)
- Glasartig, halvgenomskinlig; fina kollegentyp II fibriller.
- Lägen: Ledytor (leder), kostal brusk (revben-bröstben), nässeptum, trakeal/bronkiala ringar, embryonalt skelett.
- Funktion: Glatt friktionsfri artikulation, stöd med flexibilitet, tillväxtmall.
2. Fibrobrusk (Mest tuff)
- Täta kollegentyp I bundlar; hög dragstyrka.
- Lägen: Diskbråck (annulus fibrosus), menisker (knä), symfys pubis, sena/ligamentfästen.
- Funktion: Stoßabsorption, motstånd mot drag och kompression, stabilisering.
3. Elastisk brusk (Mest flexibel)
- Rika elastiska fibrer plus kollegentyp II.
- Lägen: Yttre öra (pinna), epiglottis, auditiva (Eustachiska) rör, corniculata/cuneiforma bruskar.
- Funktion: Formbehållande med flexibilitet, luftvägspatens.
Viktiga funktioner sammanfattning
- Dämpar leder (artikulärt hyalin, menisker).
- Strukturellt stöd (trakea, näsa, öra).
- Tillväxtplattor (epifyseala plattor = hyalin).
- Glatt ledrörelse (låg friktion, slitthållig).
Kliniska anmärkningar
- Artros = artikulär bruskdegeneration.
- Kondromalaci = bruskförmjükning.
- Begränsad reparationskapacitet → fokus på prevention, tidig intervention, framväxande regenerativa terapier (mikrofraktur, MACI, stamceller).
