
Urinsköljning, även kallad blåssköljning, är en medicinsk procedur där urinblåsan spolas rent med en steril vätska, vanligtvis koksaltlösning. Behandlingen används främst för att avlägsna blodproppar, slam eller infektioner från blåsan, men kan också användas för att tillföra läkemedel direkt i blåsan.
Det finns flera tillstånd som kan göra att urinsköljning behövs. Här är de vanligaste:
Urinsköljning utförs normalt av en läkare eller sjuksköterska. En tunn slang, en så kallad urinkateter, förs försiktigt in i urinröret och upp i blåsan. Därefter leds steril vätska in för att spola ur innehållet. Ofta appliceras ett bedövande gelé i urinröret i förväg för att minska obehaget.
Behandlingen görs oftast polikliniskt, vilket innebär att patienten kan åka hem samma dag. Proceduren tar vanligtvis mellan 15 minuter och en timme, beroende på orsak och mängd material som behöver sköljas bort.
Det är vanligt att känna viss obehag eller ett brännande stick under själva sköljningen, men de flesta tål behandlingen väl. Under de närmaste dygnen efteråt kan urinen vara något rosaaktig och det kan svida lite vid vattenkastning. Kontakta vården om du får feber, kraftig smärta, stora blodklumpar i urinen eller om du inte kan kissa efter behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online