Urininnehållning – oförmåga att tömma blåsan helt – kan akut (smärtsam akut tillstånd) eller kronisk (ofta smärtfri, insidös). Orsakerna delas in i fyra huvudkategorier: obstructiva, neurologiska, farmakologiska och muskulära.
Obstruktiva orsaker
- Benign prostatahyperplasi (BPH) – vanligast hos män >50 år
- Uretrastriktur (efter trauma, inflammation)
- Beckbottenssenkning, livmodermyom
- Blåshalskontraktur (postoperativt)
- Fekal impaktion (rektal tryck på blåsan)
- Uretrakonkrement, tumörer
Neurologiska orsaker
- Ryggmärgsskada, multipel skleros, Parkinson, stroke
- Diabetisk autonom neuropati
- Cauda equina-syndrom (kirurgisk akutitet)
- Postoperativt (beckkirurgi, broskkirurgi)
Farmakologiska orsaker
- Anticholinergika (oxybutynin, difenhydramin, trikyklika)
- Opioider, alfa-agonister (klonidin), beta-blockers
- Antipsychotika, benzodiazepiner
- Sympatomimetika (pseudoefedrin)
Muskulära / Funktionella
- Detrusorunderaktivitet (ålder, denervation)
- Överdistensionsskada (kroniskt uppehållande)
- Psykogen (ångest, konversion)
Andra bidragande faktorer
- Immobilisering, förstoppning, urinvägsinfektion, graviditet
Symtom
- Akut: suprapubisk smärta, palpabel blåsa, oförmåga att kissa, lidande
- Kronisk: frekvens, tvekan, svag stråle, ofullständig tömning, overflow-inkontinens, återkommande urinvägsinfektioner
Varningssignaler – Omedelbar utredning
- Akut innehållning med smärta
- Njursviktstecken (illamående, ödem, förhöjt kreatinin)
- Cauda equina-symtom (sadelanestesi, bensvaghet)
Diagnostik
Resturin efter miktion (ultraljud eller kateter), urinstatus, urodynamik, bilddiagnostik vid behov.
