Ja – fostret kissar faktiskt redan inne i livmodern. Det är en helt normal och nödvändig del av utvecklingen under graviditeten. Fostrets njurar börjar bilda urin tidigt, och från ungefär vecka 10–12 utsöndras den första urinen ut i det skyddande fostervattnet.
Njurarna är ett av de organ som börjar fungera tidigt under havsveckorna. När de väl har mognat producerar de urin kontinuerligt, precis som hos en vuxen människa. Skillnaden är att fostret inte kan kontrollera när urinen lämnar kroppen – den rinner fritt ut i fostervattnet.
Tidigt i graviditeten består fostervattnet främst av vätska som bildas av moderns kropp. Men ju längre graviditeten fortskrider, desto större andel av fostervattnet utgörs av fosterurin. Under den senare delen av graviditeten är fosterurinen faktiskt huvudkomponenten i fostervattnet.
Fostret sväljer regelbundet fostervatten. Vätskan tas upp i tarmen, passerar via blodet till njurarna och utsöndras sedan igen som urin. På så sätt upprätthålls ett kontinuerligt kretslopp som håller fostervattensmängden i balans och samtidigt tränar flera av fostrets organ – bland annat njurar, urinblåsa, mag-tarmkanal och lungor.
Mängden fostervatten används av barnmorskor och läkare som ett mått på hur fostret mår. Ett onormalt lågt förehållande av fostervatten kan tyda på problem med njurarna eller urinvägarna, medan ett för högt värde kan ha andra orsaker. Att fostret kissar i livmodern är alltså inte bara normalt – det är faktiskt ett tecken på att njurarna fungerar som de ska.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online