1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Uretertransport av urin: Anatomi, peristaltik och klinisk relevans

Uretrarna är parade muskulösa rör (25–30 cm, 3–4 mm diameter) som transporterar urin från njurbäcken till urinblåsa via koordinerad peristaltik — inte passiv dränering.

Anatomiska segment

  • Abdominal (Retroperitonealt): Korsar iliakala kärl vid bäckenbrist.
  • Beckett: Löper längs lateral bäckenvägg.
  • Intravesikal (Intramural): Skräv tunnel genom blåsvägg — fysiologisk ventil som förhindrar vesikoureteral reflux (VUR).

Peristaltisk mekanism

  • Pacemakeraktivitet: Interstitiella Cajal-celler (ICC) i njurbäcken/proximal ureter genererar långsamma vågor.
  • Förflyttning: Proximal → distal vid 2–6 cm/sek; frekvens 1–5/min (↑ med volym).
  • Bolusvolym: 0,5–3 mL per våg.
  • Modulering: Sträckning → ↑ frekvens/amplitud; ANS (sympatisk ↑, parasympatisk ↓); hormoner (ADH, prostaglandiner).

Kliniska korrelater

  • VUR: Inkompetent intravesikal tunnel → reflux → UTI, njurskador (graderade I–V).
  • Obstruktion: Sten, striktur, extrinisk kompression, UPJ-obstruktion → hydronephros, kolik.
  • Ektopisk ureter: Öppnar utom blåsa (vagina, urinrör) → inkontinens.
  • Transplantat-ureter: Implanterad i blåsa (Lich-Gregoir); stenose/läckagerisk.

Diagnostisk bildgivning

  • CT-urogram (sten, tumör, striktur).
  • Retrograd pyelogram (analogi, läckage).
  • MAG3-renogram (funktion, dränering T½).
  • Ultraljud (hydronephrosscreening).

Ureterperistaltik är aktiv transport — avgörande för enkelriktat flöde och refluxförebyggande.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online