
Urinens densitet, även kallad specifik vikt eller relativ täthet, visar hur koncentrerad urinen är. Värdet speglar framför allt kroppens vätskebalans samt njurarnas förmåga att späda ut eller koncentrera urinen efter behov. Eftersom njurarna hos små barn ännu inte är fullt utvecklade skiljer sig de normala referensvärdena beroende på ålder.
Ett högt värde kan tyda på vätskebrist, till exempel vid feber, kräkningar, diarré eller otillräckligt drickande. Ett lågt värde kan i stället ses vid stort vätskeintag eller vid vissa tillstånd som påverkar njurarnas koncentreringsförmåga, exempelvis diabetes insipidus. Vissa läkemedel och kosten inför provet kan också påverka resultatet.
Ett enstaka avvikande värde behöver inte vara farligt, men om urindensiteten ligger utanför normalintervallet vid upprepade prov, eller om barnet samtidigt har symtom som kraftig törst, ovanligt stora urinmängder, trötthet eller viktnedgång, bör läkare kontaktas för vidare utredning. Tolkningen ska alltid göras tillsammans med övriga provsvar och barnets allmäntillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online