Återkommande bubonpestutbrott formade elisabetanskt samhälle (1558–1603).
Symtom (nutida beskrivningar)
- Plötslig feber, frysningar, huvudvärk, myalgi.
- Buboner: smärtsamma svullnader i lysan, axilla, nacke (storlek som ägg/äpple).
- Petechier, ekchymoser ("Guds token").
- Delirium, krampanfall, koma i septikemisk/pneumonisk form.
- Död på 3–7 dagar typiskt.
Stora elisabetanska utbrott
- 1563 (London: ~20 000 döda, 1/4 av befolkningen).
- 1592–93 (London: 15 000+; teater stängda).
- 1603 (post-elisabetansk, men kontinuitet: 30 000+ London).
- Provinsiella utbrott: Norwich, York, Bristol, etc.
Statliga åtgärder
- Kvarantän: Drabbade hus märkta (rött kors), låsta 40 dagar.
- Pestordningar (1578, 1603): Sökare (kvinnor) undersöker lik; dödsfallsstatistik publiceras.
- Restriktioner: Offentliga sammanträden förbjuda, teater stängda, resor begränsade.
- Pesthus: Isoleringssjukhus utanför murarna.
- Begravning: Massgrop, nattbegravning, inga klockringningar.
Social & ekonomisk påverkan
- Arbetskraftsbrist → löneökning (Statute of Laborers försökte frysa).
- Fattigdom ökar; lösdrivarlagar.
- Kulturellt: Shakespeares teater stängda; "pestbrev" som nyheter.
Begränsningar
Ingen förståelse av fluga/råtta-vektor; åtgärder reaktiva, inte förebyggande. Dödlighet förblev hög tills Stora branden (1666) och stadsombyggnad.
